I dagens värld är Statsbanan Hallsberg–Örebro ett ämne av intresse som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i samhället eller dess inverkan på det dagliga livet, har Statsbanan Hallsberg–Örebro genererat en ständig debatt inom olika områden. Från sitt inflytande i politiken till sin närvaro i den kulturella sfären har Statsbanan Hallsberg–Örebro lyckats positionera sig som en fråga av obestridlig betydelse. Under åren har Statsbanan Hallsberg–Örebro utvecklats och anpassats till samhällets föränderliga krav, vilket gör det till ett oerhört intressant ämne och värt en djupgående analys. Genom den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Statsbanan Hallsberg–Örebro och dess inverkan på världen idag.
Statsbanan Hallsberg–Örebro | |
![]() Centralstationen i Örebro år 1903. | |
Allmänt | |
---|---|
Plats | Sverige |
Sträcka | Hallsberg–Örebro |
Anslutande linjer | Västra stambanan Köping-Hults Järnväg |
Organisation | |
Invigd | 1862 |
Ägare | Staten |
Tekniska fakta | |
Längd | 24,8 kilometer |
Antal spår | Dubbelspår från 1919 |
Elektrifierad | 1932 |
Statsbanan Hallsberg–Örebro | |
---|---|
Statsbanan Hallsberg–Örebro började byggas i juni år 1860 och invigdes den 1 augusti år 1862. Den anlades samtidigt som Västra stambanan, och skapade en förbindelse till Köping-Hults Järnväg, vars första del till Ervalla hade invigts redan år 1856.
Den kom senare att tillsammans med Hallsberg–Motala–Mjölby Järnväg (HMMJ) och Statsbanan Krylbo–Örebro att utgöra Stambanan Krylbo–Mjölby. Idag är denna bana en del av Godsstråket genom Bergslagen.