Statarskolan

I dagens värld har Statarskolan blivit ett ämne av stor relevans och intresse för människor i alla åldrar och samhällsskikt. Oavsett om vi talar om Statarskolan som en framstående figur i historien, ett kontroversiellt ämne i samhället eller ett viktigt datum för mänskligheten, är dess betydelse obestridlig. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska effekten och relevansen av Statarskolan, och analysera dess implikationer i olika aspekter av vardagen. Från dess inflytande på populärkulturen till dess roll i politik och ekonomi har Statarskolan framstått som ett ämne för stor debatt och reflektion. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå vikten av Statarskolan i dagens värld och hur det har format vårt sätt att tänka och agera.

Ivar Lo-Johansson, cirka 1940.

Statarskolan är en benämning på de svenska arbetarförfattare som under 1930-talet publicerade romaner om statarnas och lantbruksarbetarnas livsförhållanden. Statarskolan var ingen litterär skola eller grupp utan en benämning som lanserades av litteraturkritiker om framförallt författarna Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård och Moa Martinson.

Hösten 1933 utkom de tre författarna med romaner som handlade om det svenska jordbruksproletariatet: Ivar Lo-Johanssons Godnatt, jord är en kollektivroman om statare i mellansverige; En natt i juli är Jan Fridegårds självbiografiska skildring av lantarbetarnas liv; Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd berättar om proletärkvinnors och arbetarfamiljers liv i staden och på landsbygden. Deras romaner är både i stil och tonläge mycket olika, men det som gjorde att kritikerna förde dem samman under benämningen Statarskolan låg i motiv, miljö och klassmedvetenhet.

Varken Fridegård eller Martinson såg sig som tillhörande en så kallad statarskola, Lo-Johansson däremot anammade benämningen och talade om ny litterär stil där "en ny miljö fått röst" och "ett nytt begrepp om kollektivet" införts i svensk litteratur. Under det följande decenniet gav han ut ytterligare fyra böcker om lantbruksarbetarna: novellsamlingarna Statarna (två delar, 1936-1937) och Jordproletärerna (1941), samt romanen Bara en mor (1939).

Referenser

  1. ^ Lars Furuland & Johan Svedjedal; Svensk arbetarlitteratur, Stockholm: Atlas, 2006. sid 188-189. ISBN 91-89044-15-0.
  2. ^ Magnus Nilsson; Arbetarlitteratur, Lund: Studentlitteratur, 2006. sid 69-70. ISBN 91-44-04409-7.

Vidare läsning

  • Kristina Olls, Ingvar Wahlén & Bert Olls; Svenska arbetarförfattare under 1900-talet. Örkelljunga: Settern, 1989. ISBN 91-7586-334-0
  • Tomas Blom, "Statarnas hårda liv". Popularhistoria.se. (2008-08-21).