Staffan Björck

I dagens värld är Staffan Björck ett ämne för ständigt intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har det fångat miljontals människors uppmärksamhet och har påverkat många diskussioner och beslut inom olika områden. Dess betydelse har överskridit gränser och har genererat en betydande inverkan på samhället, ekonomin och kulturen. När vi fortsätter att utforska och förstå Staffan Björck blir behovet av att närma sig det från flera perspektiv och med ett kritiskt förhållningssätt uppenbart. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och verkligheterna som Staffan Björck omfattar, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision om detta ämne som har präglat ett före och efter i vår nuvarande värld.

Staffan Björck
Född5 augusti 1915
Engelbrekts församling ​eller ​Stockholm
Död27 juni 1995 (79 år)
Lunds Allhelgonaförsamling, Sverige
BegravdNorra kyrkogården i Lund
Medborgare iSverige
SysselsättningLitteraturvetare, radioredaktör, essäist, översättare
ArbetsgivareLunds universitet
Göteborgs universitet
FöräldrarErland Björck
SläktingarGudmund Björck (syskon)
Utmärkelser
Schückska priset (1984)
Samfundet De Nios Särskilda pris (1993)
Redigera Wikidata

Thor Erland Staffan Björck, född 5 augusti 1915 i Stockholm, död 27 juni 1995, var en svensk litteraturvetare och professor.

Biografi

Staffan Björck växte upp i domprostgården i Kalmar som son till kontraktsprosten och hovpredikanten Erland Björck. Hans mor Maj Lagerheim hade licentiatexamen i nordiska språk i Uppsala och hans äldre bror var Gudmund Björck.

I Lund kom Björcks lärare Olle Holmberg att inverka avgörande på hans studieinriktning och han började sin bana med litterära studier kring Stagnelius – som också växt upp i Kalmar. Han disputerade 1947 med en doktorsavhandling om Verner von Heidenstam, som av Henrik Schück betecknades som "den bästa avhandling jag någonsin läst".[källa behövs] Han var docent vid Lunds universitet 1946-1954, professor 1955–1959 vid Göteborgs universitet och 1959–1981 vid Lunds universitet.

Att Björck med tiden kom att betraktas som en nydanare hängde främst samman med verket Romanens formvärld (1953), som kom att förändra den svenska romanforskningen.[källa behövs] Björck riktade i den uppmärksamhet mot romanverkets formella grepp och strukturer i stället för att bara undersöka dessa uppkomst, och introducerade därmed narratologin i Sverige.[källa behövs] Björck blev också flitigt läst som lyriktolkare och hans Lyriska läsövningar (1961) ansågs mönsterbildande.[källa behövs] Som medarbetare i Sveriges radio, Upsala Nya Tidning, Lunds Dagblad, Arbetet och särskilt som ledande kritiker i Dagens Nyheter blev Björck känd för en bredare allmänhet och beundrad för sin lätt lekfulla och lysande essäkonst. För den svenska bibelöversättningen 2000 deltog han som stilexpert.[källa behövs]

Björck invaldes som ledamot av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund 1954 och av Vitterhetsakademien 1964.

Björck ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Bibliografi

Staffan Björcks grav på Norra kyrkogården i Lund.
  • 1944 – Från Heidenstams pojkår
  • 1946 – Heidenstam och sekelskiftets Sverige
  • 1947 – Verner von Heidenstam
  • 1953 – Romanens formvärld
  • 1954 – Karl XII:s stövlar
  • 1961 – Lyriska läsövningar
  • 1962 – Världens bästa tal i urval (Redaktör). Andra upplagan 1983
  • 1964 – Löjliga familjerna i samhälle och dikt
  • 1966 – Litteraturhistoria i fickformat
  • 1978 – Dikter för dagen
  • 1984 – Svenska språkets skönheter
  • 1995 – Vänskapens pris

Priser och utmärkelser

Noter

  1. ^ Sveriges dödbok, läst: 8 april 2018.
  2. ^ Engelbrekts kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/6003/C I/4 (1914-1916), bildid: 00017393_00089, födelse- och dopbok, s. 96, läs onlineläs online, läst: 8 april 2018, ”226,Aug,5,1,,,,,,,Tor Erland Staffan, Fader Björck Rudolf Erland Slottspastor?,7/6 (1877).....”.
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20231181456, läst: 22 mars 2023.
  4. ^ Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund i Sveriges statskalender 1955
  5. ^ Kungl. Vitterhets-, historié- och antikvitetsakademien i Sveriges statskalender 1965

Externa länkar

Auktoritetsdata