Staffage-frågan är en grundläggande aspekt i många människors liv. Dess effekter sträcker sig till olika områden, från hälsa till ekonomi, inklusive samhälle och kultur. Staffage har varit föremål för studier och intresse genom historien, och dess relevans fortsätter idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Staffage, analysera dess betydelse och fördjupa oss i dess implikationer i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv och tillvägagångssätt som hjälper oss att bättre förstå inflytandet av Staffage på våra liv.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Staffage (av gammalfranska estoffer och franska étoffer "förse med tyg") är en benämning främst inom bildkonst på smyckande tillbehör, kompletterande utrustning.
I landskaps- och arkitekturbilder är staffage ofta symboliskt menade figurer och djur som livar upp bilden. Särskilt under barocken kunde dessa berika kompositionen, ge färgaccenter och understryka djupet klarare (repoussoir). Barockmålare som Nicolas Poussin och Claude Lorrain använde ofta staffage.
Under barocktid var det också vanligt att så kallade "staffagemålare" utförde figurscenerna medan en landskapsmålare framställde själva landskapsmotivet i en tavla.