I den moderna världen har Stadskassör blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Oavsett om det är inom den kulturella, vetenskapliga, tekniska eller sociala sfären, har Stadskassör blivit ett ämne av stort intresse och debatt. Dess inverkan har inte bara varit påtaglig i människors dagliga liv, utan har också markerat ett före och efter i hur organisationer och företag verkar. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Stadskassör i olika sammanhang, analysera konsekvenserna det har haft på samhället och erbjuda en reflektion över dess relevans i nuet och framtiden.
Stadskassör var förr i Sverige den av vederbörlig kommunal myndighet i städerna antagna tjänsteman, som förestod stadens centrala kassa och sålunda skötte dess in- och utbetalningar. Under det att i de mindre städerna denna syssla vanligen var förenad med annan tjänst, var stadskassören i de större chef för ett stadens kassakontor. Stadskassören var en av de kommunala ämbetsmän, som under 1600-talet upptog den gamle stadsbokhållarens sysslor. I Stockholm började denna skillnad med särskild bokhållare och särskild kassör 1644 i samband med reform i stadsbokföringen efter slottsböckernas mönster. Stadskassörens åligganden är för Stockholm beskrivna i drätselnämndens instruktion för dess kammarkontor av den 3 november 1880.