I dagens artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Sputnik 4, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos forskare, filosofer, vetenskapsmän och allmänheten. Sputnik 4 har varit föremål för debatt och studier i århundraden, och dess relevans i dagens samhälle är obestridlig. Från dess inverkan på teknik och vetenskap, till dess implikationer på kultur och konst, har Sputnik 4 visat sig vara ett mångfacetterat fenomen som förtjänar vår uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Sputnik 4, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande på den moderna världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Sputnik 4s krångligheter!
Status | 'Test |
---|---|
Större entreprenör | OKB-1 |
NSSDC-ID | 1960-005A[1] |
Uppdragets varaktighet | 4 dygn |
Uppskjutning | |
Uppskjutningsplats | Bajkonur |
Uppskjutning | 15 maj 1960 |
Uppskjutningsfarkost | Vostok-L 8K72 L1-11 |
Omloppsbana runt Jorden | |
Excentricitet | 0,02879 |
Banlutning | 65,02° |
Omloppstid | 94,25 minuter |
Apoapsis | 676 km |
Periapsis | 280 km |
Egenskaper | |
Massa | 1 477 kg |
Sputnik 4,[1] eller Korabl-Sputnik 1 (Корабль Спутник 1)[2] var en sovjetisk testflygning med vilken Sputnikserien övergick i Vostokprogrammet. Den var en första föregångare till den bemannade farkosten Vostok.[3]
Farkosten sköts upp den 15 maj 1960 från Kosmodromen i Bajkonur. Rymdflygningen var obemannad, men en testflygning inför den första bemannade rymdflygningen, Vostok 1. En bugg i navigationssystemet gjorde att farkosten gick ut i en högre omloppsbana runt jorden, istället för att återinträda i jordens atmosfär.[1]
Delar av raketen störtade den 5 september 1962.[1] En raketdel kraschade mitt på en gata i Manitowoc, i Wisconsin.[4]
|