I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Spireasläktet, utforska dess många aspekter och dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att fördjupa oss i en resa genom Spireasläktet, och analysera dess betydelse i historien, dess relevans idag och dess projektion in i framtiden. Genom olika tillvägagångssätt och perspektiv kommer vi att närma oss Spireasläktet från olika vinklar och erbjuda läsaren en heltäckande och berikande vision som gör att vi kan förstå dess verkliga omfattning och innebörd i dagens värld.
Spireasläktet | |
![]() Björkspirea (S. betulifolia) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Rosordningen Rosales |
Familj | Rosväxter Rosaceae |
Släkte | Spireasläktet Spiraea |
Vetenskapligt namn | |
§ Spiraea | |
Auktor | Linné |
Arter | |
|
Spireasläktet (Spiraea) är ett växtsläkte i familjen rosväxter[1] med 80-100 arter.
De bildar lövfällande, från basen rikt förgrenade buskar, de bildar ofta rotskott. Grenarna är kala eller håriga. Bladen är strödda, skaftade eller oskaftade, enkla med sågade eller tandade kanter. Stipler saknas. Blommorna är tvåkönade och sitter tillsammans i kvastar eller klasar. Blombottnen är skålformig, kal eller hårig. Fodret är utan ytterfoder. Kronbladen är vita till mörkrosa och ståndarna är talrika. Stiften fem. Fruktämnet är översittande. Frukten är sammansatt av fem baljkapslar. Fröna är små, talrika.
Förr räknades plymspirea in i spireasläktet, men den, och ytterligare några arter, placeras i dag för sig i plymspireasläktet.