Spandaufängelset

I dagens värld har Spandaufängelset fått transcendental relevans på alla områden. Från det personliga till det professionella planet har Spandaufängelset varit föremål för intresse och debatt i dagens samhälle. Dess genomslag har överskridit gränser och har genererat alla typer av reflektioner och analyser av experter och vanliga medborgare. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och betydelsen av Spandaufängelset, såväl som dess inflytande på vårt dagliga liv. Sedan dess uppkomst har Spandaufängelset varit föremål för många studier och diskussioner för att försöka förstå dess sanna natur och dess inverkan på samhället. Genomgående i denna text kommer vi att utforska olika perspektiv och synpunkter på Spandaufängelset, med syftet att belysa ett ämne som berör oss alla.

Ej att förväxla med Zitadelle Spandau.

Spandaufängelset år 1951.

Spandaufängelset var ett fängelse i Västberlin för krigsförbrytare, beläget i stadsdelen Wilhelmstadt i stadsdelsområdet Spandau. I fängelset avtjänade flera nationalsocialistiska tyska ledare straffen för de krigsförbrytelser de dömdes för att ha begått under andra världskriget. De sju fångarna hade dömts vid Nürnbergprocessen (1945–1946) och överfördes i juli 1947 från Nürnberg till Spandau.

Ursprungligen var fängelset ett tyskt militärfängelse som de allierade efter kriget byggde om för att hysa dessa sju fångar. Fängelset låg i den brittiska ockupationssektorn och var en av endast två verksamheter som bedrevs av de allierade makterna gemensamt under Kalla kriget- den andra var luftsäkerhetscentralen. I praktiken växlade ansvaret för fängelset varje månad mellan ockupationsmakterna enligt följande schema, och framför Allierade kontrollrådets byggnad hissades motsvarande flagga:

Ansvariga för Spandaufängelsets förvaltning
Storbritannien Storbritannien Januari Maj September
Frankrike Frankrike Februari Juni Oktober
Sovjetunionen Sovjetunionen Mars Juli November
USA USA April Augusti December

Förutom ungefär 60 soldater hade fängelset även civila fångvaktare, fyra fängelsedirektörer med adjutanter, fyra läkare, översättare, kockar, serveringspersonal med mera.

Omedelbart efter det att den siste av fångarna, Rudolf Hess, avlidit 1987 revs fängelset för att inte göra platsen till en minnesplats för nynazister. Allt material efter rivningen maldes till pulver och dumpades i bl.a. Nordsjön. På platsen finns idag en stormarknad.

Fångar

Fångnummer, namn, straff, datum för frigivning

  1. Baldur von Schirach, dömd till 20 års fängelse, frigiven 1 oktober 1966.
  2. Karl Dönitz, dömd till 10 års fängelse, frigiven 1 oktober 1956.
  3. Konstantin von Neurath, dömd till 15 års fängelse, frigiven 6 november 1954 av hälsoskäl.
  4. Erich Raeder, dömd till livstids fängelse, frigiven 26 september 1955 av hälsoskäl.
  5. Albert Speer, dömd till 20 års fängelse, frigiven 1 oktober 1966.
  6. Walther Funk, dömd till livstids fängelse, frigiven 16 maj 1957 av hälsoskäl.
  7. Rudolf Hess, dömd till livstids fängelse, död 17 augusti 1987 i fängelset.
  • Baldur von Schirach
    Baldur von Schirach
  • Karl Dönitz
    Karl Dönitz
  • Konstantin von Neurath
    Konstantin von Neurath
  • Erich Raeder
    Erich Raeder
  • Albert Speer
    Albert Speer
  • Walter Funk
    Walter Funk
  • Rudolf Hess
    Rudolf Hess

Se även

Referenser

  1. ^ Hess, Rüdiger (1993): "The Life and Death of My Father, Rudolf Hess". Ihr.org (från The Journal of Historical Review, Jan.- Feb. 1993 (Vol. 13, No. 1), s. 24–39). Läst 29 april 2013.

Vidare läsning

  • Bird, Eugene K., Fången i Spandau. Stockholm: Norstedt 1975.
  • Fishman, Jack, The Seven Men of Spandau. London: Allen 1954.
  • Hess, Ilse, Ein Schicksal in Briefen. Leoni am Starnberger See: Druffel 1971.
  • Hess, Wolf Rüdiger, Mord an Rudolf Hess?: der geheimnisvolle Tod meines Vaters in Spandau. 3. Aufl. Leoni am Starnberger See: Druffel 1990.
  • Speer, Albert, Dagbok från Spandau. Göteborg: Staka 2000.

Externa länkar

Auktoritetsdata