Slaget vid Lode

Ämnet Slaget vid Lode har genererat stort intresse och debatt de senaste åren. Med motstridiga åsikter och olika ståndpunkter har Slaget vid Lode blivit en diskussionspunkt mellan experter och samhället i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Slaget vid Lode, från dess ursprung till dess inverkan idag. Vi kommer att analysera de olika perspektiven som finns kring Slaget vid Lode, samt dess relevans inom olika områden. Dessutom kommer vi att undersöka hur Slaget vid Lode har utvecklats över tiden och vad dess framtida projektion är. Följ med oss ​​på denna resa för att upptäcka allt du behöver veta om Slaget vid Lode!

Slaget vid Lode
Del av 25-årskriget mot Ryssland
Ägde rum 23 januari 1573
Plats Koluvere, Estland
Resultat Svensk seger
Stridande
Sverige Sverige Ryssland
Befälhavare och ledare
Sverige Förmodligen Clas Åkesson Tott d.ä. Sain-Bulat
Ivan Mstislavski
Styrka
ca 900 man 16 000 man
Förluster
Minimala 5000-7000 döda

Slaget vid Lode var ett slag som ägde rum den 23 januari 1573 mellan svenska och ryska trupper, som en del av 25-årskriget mot Ryssland där Sverige segrade.

Slaget

Slaget utkämpades troligen i närheten av fästningen i Koluvere

Den svenska armén under Clas Åkesson (Tott) bestod av 700 svenska knektar och ett par hundra baltiska ryttare. Den 23 januari möttes de båda arméerna vid byn Koluvere (Lode på tyska och äldre svenska). Under slaget gav Tott order om att det baltiska rytteriet skulle anfalla det ryska kavalleriet. Trots deras numerära underlägsenhet lyckades de baltiska ryttarna riva upp de fientliga formeringarna, men fann att fienden var för stark och drog sig tillbaka. Tott utnyttjade dock läget och anföll med sina knektar. Hela den ryska hären greps med ens av panik och flydde.

Följder

Rysk pansarskjorta och stridsyxa som troligen tog som krigsbyte vid slaget

Den ryska armén förlorade omkring 7000 man i döda. Tott kunde återvända till Reval med hela det ryska artilleriet, 100 hästar och en stor mängd slädar som ryssarna transporterat sitt byte i. Den ryske tsaren Ivan IV började fundera på fred och skrev ett brev till Sveriges kung Johan III. Då den senaste fredsdelegationen blivit illa behandlad tvivlade Johan III på ryssarnas fredsvilja och svarade i hårda ordalag. Den fortsatta skriftväxlingen var mycket hård och brukar kallas Skällebreven.

Källor

  • Sundberg, Ulf: Svenska krig 1521-1814, s. 78, Hjalmarson & Högberg Bokförlag, Stockholm 2002, ISBN 91-89660-10-2