Slaget vid Lepanto

I den moderna världen har Slaget vid Lepanto blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många samhällssektorer. Dess inflytande sträcker sig från den personliga till den professionella sfären, inklusive den inverkan den har på kultur och teknik. Det finns många debatter och reflektioner som kretsar kring Slaget vid Lepanto, och dess betydelse är obestridlig idag. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i dess olika aspekter och förstå dess omfattning och konsekvenser i vårt dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta perspektiven på Slaget vid Lepanto och hur det påverkar samhället i stort.

För det tidigare slaget, se Slaget vid Lepanto (1499).
Slaget vid Lepanto
Del av fjärde osmansk-venetianska kriget och osmansk-habsburgska krigen

Slaget vid Lepanto, målning av okänd konstnär från sent 1500-tal
Ägde rum 7 oktober 1571
Plats Patrasbukten, Joniska havet
Resultat Avgörande seger för Heliga ligan
Stridande
Heliga ligan

Spanien Spanska imperiet
Republiken Venedig Republiken Venedig
Republiken Genua Republiken Genua
Kyrkostaten
Malteserorden Malteserorden
Hertigdömet Savojen Hertigdömet Savojen

Osmanska riket Osmanska riket
Befälhavare och ledare
Heliga ligan:
Kristna centern:
Spanien Juan de Austria
Republiken Venedig Sebastiano Venier
Marcantonio Colonna
Kristna vänstern:
Republiken Venedig A. Barbarigo  †
Kristna högern:
Republiken Genua Gianandrea Doria
Kristna reserven:
Spanien Álvaro de Bazán 		Osmanska flottan:
Turkiska centern:
Ali Pasha  †
Turkiska högern:
Mehmed Siroco  †
Turkiska vänstern:
Uluç Ali Reis
Styrka
208 skepp

22 840 soldater
40 000 sjömän och roddare
1 334 kanoner (uppsk.)

251 skepp
  • 206 galärer
  • 45 galioter

31 490 soldater
50 000 sjömän och roddare
741 kanoner (uppsk.)

Förluster
7 500 döda
17 skepp förlorade 		20 000 döda, skadade eller tillfångatagna
137 skepp tillfångatagna
50 skepp sänkta
10 000 kristna befriade

Slaget vid Lepanto var ett sjöslag som stod utanför staden Lepanto (nuvarande Naupaktos i Grekland) förmiddagen den 7 oktober 1571 i vilket den förenade spanska, påvliga, maltesiska och venetianska marina styrkorna fullständigt slog den till antalet fartyg och bemanning, men ej till utrustning överlägsna osmanska sjömakten.

I maktkampen mellan de två starkaste staterna i Medelhavsområdet, Spanien och Osmanska riket, var kontrollen över Medelhavets handelsleder av yttersta vikt. Slaget har även hävdats vara viktigt i en kamp mellan kristendom och islam, eftersom islams styrkor annars kunde ha expanderat även västerut. Emellertid sökte m Frankrike en allians med Osmanska riket efter sitt nederlag i slaget vid Pavia 1525 för att balansera Habsburgarnas makt och inflytande. Detsamma gällde till exempel protestantiska furstar i Transsylvanien. Den religiösa aspekten ska därmed inte överdrivas i förhållande till dåtidens realpolitik.[enligt vem?]

De två flottorna bestod dels av fartyg från en allians (Heliga ligan) mellan Spanien, Kyrkostaten, Venedig, Malteserorden, Genua och Savojen med 208 fartyg, 30 000 soldater och 50 000 galärslavar och sjömän, under överbefäl av spanske kungen Filip II:s halvbror Don Juan de Austria. Befälhavare för den påvliga delen av den allierade kristna flottan var prins Marcantonio Colonna och den andra sidan, en till antalet överlägsen osmansk flotta med 100 000 man, leddes av Ali Pascha.

Sammanfattning av slaget

De turkiska styrkorna rammade den Heliga Ligans fartyg, men deras motståndare valde att använda all eldkraft som fanns tillgänglig. Den framgångsrika taktiken ledde till att osmanernas överbefälhavare stupade, vilket gjorde att fienderna förlorade sin stridsmoral och slaget förlorades; 200 osmanska galärer sänktes eller togs i pris. Det räknade runt 10 000 döda i den kristna flottan, och omkring 25 000 stupade osmanska krigare och sjömän. De osmanska styrkorna led svårt av att skeppen var dåligt byggda och seglades av ovana sjömän, vilket visade sig vara viktigt i det långa loppet. En annan viktig del som spelade in var att de kristna fartygen var mycket bättre bestyckade med grova kanoner. Konsekvensen blev att det osmanska riket för evigt förlorade greppet om Medelhavets vattenvägar. För Spanien innebar det att kung Filip II stärktes i sin motreformatoriska strävan.

En av de efteråt mer kända deltagarna i slaget var författaren Miguel Cervantes som sårades och förlorade rörligheten i sin vänstra arm, han blev senare tillfångatagen av osmanerna och tillbringade fem år av sitt liv som krigsfånge. Denna episod av hans liv återges i hans berömda roman Don Quijote.

Efter slaget påbörjades tillbakagången för galärerna, till förmån för fullriggade segelfartyg.

Se även

Referenser

  1. ^ Drane, Augusta Theodosia (1858) (på engelska). The Knights of st. John: with The battle of Lepanto and Siege of Vienna. London 
  2. ^ Konstam, Angus (2003) (på engelska). Lepanto 1571: The Greatest Naval Battle of the Renaissance. Oxford: Osprey Publishing. ISBN 1-84176-409-4 
  3. ^ George Ripley & Charles A. Dana (1867) (på engelska). The new American cyclopaedia: Volume 10. New York 
  4. ^ Setton, Kenneth Meyer (1984) (på engelska). The Papacy and the Levant, 1204-1571, Volym 161. Philadelphia 
  5. ^ Bicheno, Hugh (2004) (på engelska). Crescent and Cross: The Battle of Lepanto 1571. London: Phoenix. ISBN 1-84212-753-5 
  6. ^ Antalet turkiska kanoner sägs härledas från byteslistor efter slaget. Dessa listor är förmodligen inte kompletta.
  7. ^ Confrontation at Lepanto av T.C.F. Hopkins, intro
  8. ^ Parker, Geoffrey. The Military Revolution. sid. 88 
  9. ^ Världshistorien, s. 248.
  10. ^ Salminen, Johannes (13 november 2004). ”Pirater i Alger plågade Europa i tre sekler”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/understrecket/pirater-i-alger-plagade-europa-i-tre-sekler_175748.svd. Läst 6 april 2011. 

Bokreferenser

Vidare läsning

  • Christensen, Else (2008). ”Muslimernas galärflotta förintas”. Bonniers världens historia (nr. 2): sid. 42-49. 

Externa länkar