Slaget vid Dumlupınar

I dagens värld har Slaget vid Dumlupınar blivit ett ämne av stor relevans och intresse för samhället i stort. Sedan starten har Slaget vid Dumlupınar fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och profiler, och skapat debatt och reflektion kring dess olika aspekter. Oavsett om det beror på dess inverkan på kulturen, dess relevans inom det vetenskapliga området eller dess inflytande på mänsklighetens historia, har Slaget vid Dumlupınar lyckats överskrida gränser och generationer och blivit ett grundläggande ämne som fortsätter att väcka intresse och nyfikenhet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika aspekterna relaterade till Slaget vid Dumlupınar, fördjupa oss i dess betydelse, betydelse och inverkan i den samtida världen.

Slaget om Dumlupınar
Del av Grek-turkiska kriget (1919–1922)

Grekiska soldater väster om Afyonkarahisar (29 augusti 1922)
Ägde rum 26–30 augusti 1922
Plats Nära Kütahya, Turkiet
Resultat Avgörande turkisk seger
Stridande
Turkiska nationella armén Kungariket Grekland Kungariket Grekland
Befälhavare och ledare
Mustafa Kemal Atatürk Kungariket Grekland Georgios Hatzianestis
Styrka
208 000 man i 18 infanteri och 5 kavalleridivisioner 177 000 man i 12 infanteri och 1 kavalleridivisioner
Förluster
2 318 döda
9 360 skadade
1 697 saknade
101 tillfångatagna
Totalt: 13 476 		13 260 döda
16 030 skadade
17 550 saknade
Totalt: 46 840

Slaget vid Dumlupınar var den sista striden i det Grek-turkiska kriget (1919–1922). Slaget utkämpades mellan den 26 augusti och den 30 augusti 1922 nära Afyonkarahisar i Turkiet.

För att hedra denna seger firas den 30 augusti som Segerdagen (Zafer Bayrami), en nationell helgdag i Turkiet. Miljontals turkiska medborgare hänger då ut den turkiska flaggan till minne av dem som riskerade och gav sina liv för att rädda sitt land.

Referenser

  1. ^ Kate Fleet, Suraiya Faroqhi, Reşat Kasaba: The Cambridge History of Turkey Volume 4, Cambridge University Press, 2008, ISBN 0521620961