I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Slättåkra kyrka från olika perspektiv och tillvägagångssätt. Slättåkra kyrka är ett relevant och aktuellt ämne som påverkar ett brett spektrum av publik. På dessa sidor kommer vi att analysera de olika aspekterna av Slättåkra kyrka och undersöka dess betydelse, konsekvenser och möjliga lösningar. Från ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att närma oss Slättåkra kyrka från olika vinklar för att erbjuda en heltäckande och komplett vision av detta ämne. Oavsett ditt intresseområde eller yrke är vi säkra på att du kommer att hitta värdefull information och unika perspektiv på Slättåkra kyrka i följande rader. Välkommen till denna resa av utforskande och upptäckt!
Slättåkra kyrka | |
Kyrka | |
Slättåkra kyrka
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Halland |
Ort | Slättåkra |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Göteborgs stift |
Församling | Slättåkra-Kvibille församling |
Material | Vitputsad sten |
Invigd | 1100-1200-talet |
Bebyggelse‐ registret |
21300000002143 |
Interiör mot koret.
| |
Webbplats: Slättåkra-Kvibille församling | |
Slättåkra kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2008 tillhör Slättåkra-Kvibille församling (tidigare Slättåkra församling) i Göteborgs stift belägen i kyrkbyn Slättåkra i Halmstads kommun.
Den ursprungliga kyrkan uppfördes på 1100- eller 1200-talet i romansk stil med långhus, kor och halvrund absid. Tornet är lika brett som långhuset och uppfördes 1776 då kyrkan även i övrigt om- och tillbyggdes. Tornets övre del är av trä. Spiran är nedtill plåtklädd och har upptill en åttakantig lanternin klädd med svart träspån. Överst sitter en metallspira med kyrktupp.
En sakristia på kyrkans norra sida tillbyggdes 1936, då kyrkan även i övrigt genomgick en betydande invändig restaurering under ledning av Harald Wadsjö. Den 1776 borttagna triumfbågen byggdes upp på nytt vid restaureringen.
Det välvda taket tillkom 1793 och 1801 målade Peter Hallberg från Halmstad tak och läktarbröstning. Dessa målades emellertid över, troligen 1874-1876, för att åter tas fram 1935-1936 av konservatorn Erik Sköld och konstnären Arvid Carlsson.[1]
Huvudverk I | Bröstverk II | Pedal | Koppel |
Rörflöjt 8´ | Gedagt 8' | Subbas 16´ g | I/P |
Fugara 8' | Rörflöjt 4' | Principal 8´ g | II/P |
Principal 4' | Principal 2' | Gedagtpommer 4´ | II/I |
Hålflöjt 4' | Nasat 1 1/3' | Nachthorn 2' | |
Waldflöjt 2' | Scharf 2 k | Fagott 16' | |
Sesquialtera 2 k | Rörskalmeja 8' | ||
Mixtur 4 k |