Idag vill vi prata om Skyddsmakt, ett ämne som fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Skyddsmakt är ett ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter och kan vara av intresse för en mycket varierad publik. Från dess påverkan på det nuvarande samhället till dess historiska relevans kan Skyddsmakt analyseras ur olika perspektiv och finna sin plats inom olika kunskapsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta aspekterna av Skyddsmakt, för att förstå dess betydelse och konsekvenserna det har idag.
Skyddsmakt kallas den stat som skyddar ett annat lands intressen i ett tredje land, när dessa länder själva saknar diplomatiska förbindelser eller tillfälligt dragit bort sin beskickningspersonal därifrån.
Uppdraget som skyddsmakt regleras dels i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, artikel 45 och 46, dels i Wienkonventionen om konsulära förbindelser, artikel 8.
Oman valdes samtidigt[när?] till att representera iranska intressen i Storbritannien.
Schweiz är ett land som historiskt innehaft många mandat som skyddsmakt. Idag har landet endast några få kvar:
Polen var en kort tid under 2012 skyddsmakt åt USA i Syrien, i samband med syriska inbördeskriget, en uppgift som efter ett tag överläts till den tjeckiska ambassaden.
Sverige är skyddsmakt åt ett flertal västerländska länder i Nordkorea, bland annat de övriga nordiska länderna, de baltiska staterna, samt USA och Kanada genom den svenska ambassaden i Pyongyang. Sedan sommaren 2012 är även den svenska ambassaden i Irans huvudstad Teheran skyddsmakt åt Storbritannien eftersom den brittiska ambassaden stormades till följd av ökade sanktioner mot Iran på grund av landets kärnkraftsfråga. Sverige har vid tidigare tillfällen varit skyddsmakt åt Storbritannien i Iran, bland annat 1980 (i samband med iranska revolutionen) och under en kort tid 1988 (Salman Rushdie-affären).
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||