Skyddsgas
I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Skyddsgas, ett ämne/figur/händelse som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Skyddsgas har länge varit föremål för fascination och debatt, och dess inflytande sträcker sig över olika samhällsområden, från politik till underhållning, vetenskap och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på betydelsen och effekten av Skyddsgas, och analysera dess relevans i dagens värld och den roll det spelar i människors liv. Läs vidare för att ta reda på allt du behöver veta om Skyddsgas och hur det har format världen vi lever i.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2016-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Skyddsgas kallas en inert gas som skyddar ett reaktivt ämne eller en synnerligen reaktiv gas vars syfte är att reagera med ett oönskat ämne och därmed neutralisera det omedelbart efter att det bildats.
Exempel på inerta skyddsgaser är helium, kvävgas och argon.
Skyddsgaser används bl.a. för svetsning. Vid svetsning pratas både om inerta gaser och aktiva gaser. inerta gaser är sådana, som inte reagerar med andra ämnen. Exempel på sådana gaser är helium (He) och argon (Ar). Skyddsgaser kan även vara en blandning av olika gaser. exempel på detta är argon + koldioxid (CO2), som används vid MAG (Metal Active Gas) svetsning. Blandgasen gör att det blir en bättre inträngning i kombination med bättre bågstabilitet. Även ren koldioxid används vid svetsning. Nackdelen med detta är att det blir mycket sprut och sämre bågstabilitet.
Skyddsgaser för svetsning klassificeras enligt ISO 14175.
Källor
- ^ ”Handbok om skyddsgas.”. Linde Gas AB. https://www.linde-gas.se/sv/images/Handbok%20om%20skyddsgaser%20SE_Web_tcm586-138869.pdf. Läst 6 juni 2024.