I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Skvader (fordon). Vi kommer att utforska dess ursprung, dess nuvarande tillämpningar och dess inverkan på samhället. Skvader (fordon) är ett ämne som har väckt stort intresse genom åren och dess relevans fortsätter att öka idag. Utefter dessa linjer kommer vi att fördjupa oss i dess historia, analysera dess implikationer på olika områden och reflektera över dess roll i framtiden. Låt oss vara beredda att ge oss ut på en upptäcktsresa och reflektion kring Skvader (fordon).
Skvader är den vardagliga benämningen på ett fordon som är en kombination av buss och lastbil, med en avkortad busskaross försedd med ett lastflak i den bakre delen. Namnet kommer från fabeldjuret skvader, den korsning mellan hare och tjäder som avbildades i fysisk form 1918, uppstoppad av en taxidermist i Sundsvall.
Postverkets diligenstrafik, som bedrev verksamhet i Sverige norr om en linje Östersund–Sollefteå, införskaffade både lastbilar och kombibussar av skvadertyp efter andra världskriget, då godstrafiken ökade. Behov av en kombibuss av skvadertyp fanns också för privata norrländska åkare, när lantbrukarna i glesbygd i Norrland började leverera mjölk till centralmejerier. Frakt av mjölkkrukor och övrigt gods kunde kombineras med ett mer begränsat antal passagerare än i en standardbuss.
Skvadern har en specialkaross, ofta på ett förlängt busschassi. Passagerardelen kunde rymma omkring 13-22 sittande passagerare. En del av skvaderbussarna för Posten var ursprungligen vanliga bussar med karosser från bland andra Molinverken i Eskilstuna och Kjellbergs Karosserifabrik i Örnsköldsvik, vilka byggdes om på Postens Bussverkstad i Lycksele.
Behovet av ett öppet lastflak på kombibussarna minskade från 1970-talet, i och med att mejerierna övergick till hämtning av mjölk från bondgårdarna med tankbil.