Skuruhatt
I det breda universum av ämnen som det nuvarande samhället tar upp har Skuruhatt stått ut som ett ämne av absolut relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på arbetsplatsen eller dess historiska betydelse, har Skuruhatt fångat uppmärksamheten hos en bred publik i olika åldrar och yrken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Skuruhatt, från dess ursprung till dess utveckling idag, med syftet att ge ett globalt perspektiv på detta mycket omdiskuterade ämne.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Skuruhatt är en bergshöjd i närheten av Skurugata i Eksjö kommun, Småland. Berget är med sina 334 meter över havet en av de högsta punkterna i Småland. Skurugataberg, ett stenkast därifrån är dock ett par meter högre. 337 meter över havet. En vanlig missuppfattning är att det är Skuruhatt som är högst. Från toppen har man en hänförande vy över det småländska skogslandskapet. Namnet på berget kommer av ordet skuru (förkastning). Omgivningarna kring Skurugata och Skuruhatt utgör sedan år 1967 Skurugata naturreservat som varje år besöks av många turister.
På Skuruhatt finns en grillplats, karta och en minnessten med ett citat av Albert Engström:
| ” | Folket som bo i dessa gårdar torde vara av det renaste guld – Dessa sega, magra arbetare, som brottas med sin fattiga jord och segra, segra, är det icke ett folk att hålla av. | „ |
| – Albert Engström[1] | ||
Referenser
- ^ Engström, Albert (1927). Skrifter av Albert Engström - Med penna och tallpipa: Smålandsmystik. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 67