I dagens artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Skuggdoktorand, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos forskare, filosofer, vetenskapsmän och allmänheten. Skuggdoktorand har varit föremål för debatt och studier i århundraden, och dess relevans i dagens samhälle är obestridlig. Från dess inverkan på teknik och vetenskap, till dess implikationer på kultur och konst, har Skuggdoktorand visat sig vara ett mångfacetterat fenomen som förtjänar vår uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att analysera de olika aspekterna av Skuggdoktorand, undersöka dess ursprung, dess utveckling över tid och dess inflytande på den moderna världen. Gör dig redo att ge dig ut på en fascinerande resa genom Skuggdoktorands krångligheter!
Skuggdoktorand är en student som har behörighet att bedriva forskarstudier, och som även gör detta, utan att vara antagen till en forskarutbildning. Ofta föreligger ett muntligt löfte om senare antagning till forskarutbildning. Finansiering sker ofta via tillfälliga stipendier. Anledning till uppkomsten av skuggdoktorander är att ingen får antas till forskarstudier utan att ha garanterad försörjning för tolv terminers studier. Denna regel antogs i doktorandreformen 1998. Många universitetsinstitutioner har svårt att garantera denna försörjning och väntar därför med den officiella antagnigen till forskarutbildningen. Nackdelen med att vara skuggdoktorand är att denne helt saknar de rättigheter som andra doktorander har. Skuggdoktorander kallas även predoktorander.
Högskoleverket har föreslagit följande definition av ordet skuggdoktorand: 'Skuggdoktorand’ är en person på ett lärosäte, som inte är antagen till forskarutbildningen, men som befinner sig i en situation som motsvarar en antagen doktorands.