Skolgatan, Göteborg

Numera är Skolgatan, Göteborg ett ämne som har fått stor relevans i dagens samhälle. Människor är allt mer intresserade av att utforska och förstå vilken inverkan Skolgatan, Göteborg har på deras dagliga liv. Vare sig ur personlig, professionell eller social synvinkel har Skolgatan, Göteborg blivit ett grundläggande element som vi inte kan bortse från. Det är därför vi i den här artikeln vill fördjupa oss i ämnet Skolgatan, Göteborg, utforska dess olika dimensioner och försöka belysa dess betydelse i den moderna världen. Vi kommer att fördjupa oss i dess ursprung, dess utveckling över tid och hur det har påverkat vårt sätt att leva och relatera. Utan tvekan är Skolgatan, Göteborg ett fascinerande ämne som förtjänar att analyseras på djupet.

Skolgatan
Skolgatan.
Namn efterÖstra Hagaskolan – filial till Willinska skolan.
Namngiven1852
Tidigare namnSjömansgatan
Läge
PlatsHaga, Göteborg
SträckningSödra Allégatan 7 –
Skanstorget 13
Längd400 meter

Skolgatan är en gata i stadsdelen Haga i Göteborg. Gatan sträcker sig cirka 400 meter[1] mellan Södra Allégatan 7 och Skanstorget 13.[2] Namnet Skolgatan fastställdes 1852. Efter en sjöman som bodde vid gatan, hette den 1789 Sjömansgatan. Tillsammans med tio andra gator, tillhör Skolgatan de allra äldsta i Haga, med sitt ursprung från 1798.

Namnet Skolgatan kommer av, att en filial till Willinska skolan (namn efter prästen Johan Willin, vid Stampgatan 32, revs 1972)[3], startade här 1817 med namnet Östra Hagaskolan. En lancastersal byggdes till 1827. Skolhusen köptes av Göteborgs stad 1845 för Allmänna folkskolan. Skolan utvidgades i början av 1860-talet och ett nytt skolhus i sten uppfördes 1897.

På Skolgatan 35 intill Folkets hus återfanns Göteborgs arbetarekommuns expedition och bibliotek samt Herman Lindholms bostad.[4]

Albert & Herbert är en svensk TV-serie om en gammal skrothandlare och hans son, som båda bor i en träkåk på Skolgatan 15.[5]

Referenser

Noter

  1. ^ Eniro.se: Mät sträcka
  2. ^ Göteborg, Partille och Mölndals Gatukalender, Otto Asphem, Göteborg 1979, avsnitt "S".
  3. ^ Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag - staden i söder, öster och norr, , C R A Fredberg (1922). Faksimil med omfattande kommentarer och tillägg, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6, s. 548ff
  4. ^ Per Bergman, Händelser och data i Göteborgs arbetarrörelse 1799-1969. Göteborg 1987, s. 65
  5. ^ Tusen svenska klassiker: böcker, filmer, skivor, tv-program från 1956 till i dag. Stockholm: Norstedt. 2009. Libris 11378554. ISBN 978-91-1-301717-4  #396.

Webbkällor

Tryckta källor

  • Föreningen Gamla Haga-Pojkar : Julen 1950, nr 1, Föreningen Gamla Hagapojkar 1950, s. 13, 16
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 , s. 256

Externa länkar