Skolark

I dagens värld har Skolark fått oöverträffad relevans. Både professionellt och personligt har Skolark blivit ett ämne för stort intresse och debatt. Med sina många aspekter och dess påverkan på samhället är Skolark ett ämne som väcker nyfikenhet och intresse hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Från dess uppkomst till nutid har Skolark genomgått betydande omvandlingar, vilket har påverkat hur vi lever, arbetar och relaterar. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och dimensionerna av Skolark, och analysera dess betydelse och relevans i den samtida världen.

En skolark (klassisk grekiska: σχολάρχης, scholarchēs) är en skolas föreståndare. Termen användes speciellt om föreståndarna för de filosofiska skolorna i det antika Aten, som exempelvis den platonska akademin vars förste skolark var Platon själv. Platon höll posten i fyrtio år och utnämnde sin systerson Speusippos till efterträdare; senare skolarker valdes av akademins medlemmar.

En lista över skolarker vid de fyra stora filosofskolorna i Aten under den hellenistiska tiden, med ungefärliga tidpunkter (f.Kr.) för när de ledde skolorna, ges nedan:

Akademin Lyceum Stoa Trädgården

388-348 Platon
348-339 Speusippos
339-314 Xenokrates
314-270 Polemon
270-265 Krates från Aten
265-241 Arkesilaos
241-225 Lakydes
225-167 Telekles & Euandros
167-165 Hegesinos från Pergamon
165-137 Karneades
137-131 Karneades II
131-127 Krates från Tarsos
127-110 Kleitomachos
110-84 Filon från Larissa

335-322 Aristoteles
322-287 Theofrastos
287-269 Straton
269-225 Lykon
225-??? Ariston från Kea
  c. 155   Kritolaos
???-110 Diodoros från Tyros

300-262 Zenon från Kition
262-230 Kleanthes
230-205 Krysippos
205-??? Zenon från Tarsos
???-145 Diogenes från Seleukia
145-129 Antipatros från Tarsos
129-110 Panaitios

307-271 Epikuros
271-250 Hermarchos
250-215 Polystratos
215-201 Dionysios från Lamptrai
201-??? Basileides
  c. 175   Thespis
???-100 Apollodoros
100-75 Zenon från Sidon
75-70 Faidros


Referenser

  1. ^ Tiziano Dorandi, Chapter 2: Chronology, i K. Algra, J. Barnes, J. Mansfeld, M. Schofield, (editors) The Cambridge History of Hellenistic Philosophy, sid. 53. Cambridge University Press