I den här artikeln kommer ämnet Skivarpsån att behandlas ur ett multidisciplinärt perspektiv, och utforska dess implikationer inom olika områden av det dagliga livet. Den påverkan som Skivarpsån har haft på samhället kommer att analyseras, liksom de möjliga konsekvenser det kan få i framtiden. Genom en uttömmande genomgång av den specialiserade litteraturen kommer vi att försöka ge en heltäckande och uppdaterad vision av detta ämne, för att uppmuntra till reflektion och debatt kring det. Olika angreppssätt och expertutlåtanden kommer att presenteras, samt konkreta exempel som illustrerar relevansen och omfattningen av Skivarpsån idag. Den här artikeln syftar till att ge en komplett och berikande översikt av Skivarpsån, vilket ger läsarna de verktyg som krävs för att förstå den till fullo.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Skivarpsån är ett vattendrag i sydligaste Skåne, Skurups kommun. Skivarpsån anses ofta rinna upp i Svaneholmssjön (58 m ö.h.) norr om Skurup. Längden är då cirka 25 km. En längre sträckning får ån om man som SMHI räknar området kring Borgasjön (77 m ö.h.) vid Skönabäck som början. Avrinningsområde är då enligt SMHI 102,0 km². Flödet från Svaneholmsjön ansluter vid Sandåkra. Andra viktiga biflöden är Viderupsbäcken och Trunnerupsbäcken som ansluter ån strax nordväst respektive sydost om Rydsgårds by.
Skivarpsån startar sålunda sin resa i backlandskapet i norr för att sedan flyta genom ett utpräglat åkerlandskap. Ån mynnar i Östersjön cirka 1 km öster om Abbekås hamn. Den passerar genom Rydsgård, Tånebro och strax öster om Skivarp. Det enda betydande fallet är vid Tånemölla i Tånebro. Här faller ån cirka fem meter på en sträcka av ett par hundra meter. SMHI har en mätstation för vattenföring vid Tånemölla i Tånebro.
Av historiska kartor framgår det att ån haft ett utpräglat meanderlopp genom åkerlandskapet. Sträckan mellan Tånemölla och Skivarp är ett tydligt exempel på det. Ån rätades delvis ut och stenfodrades en bit nedanför Tånemölla på 1930-talet (muntlig uppgift) vilket kan stämma, då Häradsekonomiska kartan från 1910–1915 visar ett tydligt meanderlopp. Av samma karta framgår det, att åns lopp ändrats vi Skivarps sockerbruk, sannolikt när bruket anlades 1901.