I dagens värld har Skånska lagsagan blivit ett ämne av konstant intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess relevans vid en specifik tidpunkt eller dess inflytande inom vissa områden, har Skånska lagsagan fångat uppmärksamheten hos såväl akademiker, proffs som entusiaster. Dess betydelse är obestridlig, och dess närvaro märks inom olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av Skånska lagsagan ytterligare och analysera dess olika aspekter för att bättre förstå dess innebörd idag.
Skånska lagsagan var en lagsaga som omfattade Skåne och dess härader. Svensk rättegångordning infördes i Skåne 1682–1683 och 1683 inrättades denna lagsaga. 1690 förenades denna med Blekingska lagsagan vilket varade till 1777, med undantag av åren 1718–1719 då Skåne var uppdelad i fyra fristående lagsagor: Landskrona läns lagsaga, Ystads läns lagsaga, Malmöhus läns lagsaga och Kristianstads läns lagsaga.
År 1827 uppgick Blekingska lagsagan återigen i Skånska lagsagan, som sedan avskaffades med övriga lagsagor 31 december 1849.