Idag vill vi prata om Sixten Sparre (ingenjör), ett ämne som fångat mångas uppmärksamhet på senare tid. Sixten Sparre (ingenjör) är ett ämne som täcker ett brett spektrum av aspekter och kan vara av intresse för en mycket varierad publik. Från dess påverkan på det nuvarande samhället till dess historiska relevans kan Sixten Sparre (ingenjör) analyseras ur olika perspektiv och finna sin plats inom olika kunskapsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta aspekterna av Sixten Sparre (ingenjör), för att förstå dess betydelse och konsekvenserna det har idag.
Per Sixten Carlsson Sparre, född 17 maj 1870 i Stockholm, död 8 februari 1950, var en svensk friherre samt väg- och vattenbyggnadsingenjör.
Efter studentexamen 1888 utexaminerades Sparre från Kungliga Tekniska högskolan 1893. Han var ingenjör vid Markaryd-Värnamo järnvägsbyggnad 1896 och arbetsledare vid kanalundersökning Vänern-Kattegatt 1897–98. Han blev löjtnant vid Väg- och vattenbyggnadskåren 1899, kapten 1909, major 1918 och överstelöjtnant 1931.
Sparre blev stationsbyggmästare vid svenska flottan 1900, stationsingenjör 1905, chef för byggnadsdepartementet vid flottans station i Stockholm 1916, i Karlskrona 1919, erhöll kommendörkaptens tjänsteställning 1916 och blev marindirektör av 1:a graden i flottans reserv 1930.
Sparre var sakkunnigt biträde åt flottstationskommittén 1916–17, i kommittén för organisation av arméns och marinens flygväsende 1917 samt kronans kontrollant vid anläggningen av torrdockorna i Karlskrona 1900–03 och i Malmö 1908–12.
Sparre var ledamot av stadsfullmäktige i Karlskrona 1903–11 och 1920–36, drätselkammarens ordförande 1920–36, styrelseledamot i AB Jordbrukarbankens avdelningskontor i Karlskrona 1925–36, ordförande i vattenledningsstyrelsen, ledamot av beredningsutskottet, vice ordförande i lasarettsdirektionen för Blekinge läns lasarett i Karlskrona 1928–36, ordförande i Blekinge läns samtliga expropriationsnämnder 1929–36 och i teaterstyrelsen 1930–36. Han var även ledamot av styrelsen för Svenska stadsförbundet, föreståndare och kurator för Stockholms stads arbetsberedningsbyrå 1936–42. Han invaldes som korresponderande ledamot av Örlogsmannasällskapet 1919.