I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Sinjarbergen ur olika perspektiv, med syftet att analysera dess inverkan på det moderna samhället. Från dess ursprung till dess inflytande idag, kommer vi att ta en rundtur i de mest relevanta aspekterna relaterade till Sinjarbergen. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga implikationer och konsekvenser som Sinjarbergen kan få inom olika områden, samt de framtidsperspektiv som detta ämne väcker. Genom en detaljerad och uttömmande analys ska vi försöka belysa Sinjarbergen och dess relevans i samtiden.
Sinjarbergen (Çiyayên Şingalê) | |
چیای شهنگال | |
Berg | |
Satellitbild av Sinjarbergen.
| |
Länder | ![]() ![]() |
---|---|
Region | Ninawa |
Distrikt | Sinjar |
Koordinater | 36°22′0.22″N 41°43′18.62″Ö / 36.3667278°N 41.7218389°Ö |
Högsta punkt | Çêl Mêra |
- höjdläge | 1 463 m ö.h. |
Geologi | Sedimentär bergart |
Period | Miocen |
Sinjarbergen på kartan över Irak.
|
Sinjarbergen (arabiska: جبل سنجار, kurdiska: Çiyayên Şengalê چیای شهنگال/شهنگار) är ett 100 km långt bergsmassiv som når upp till 1 463 meter över havet i den norra delen av gränsområdet mellan Syrien och Irak. Det högsta området sträcker sig cirka 75 km genom provinsen Ninawa i irakiska Kurdistan. De lite lägre delarna i väster ligger i Syrien och sträcker sig cirka 25 km. Staden Sinjar är belägen strax söder om bergen.[1][2]
Sedan 1100-talet har området runt bergen bebotts av jezidier[3] som vördar bergen och anser bergets topp vara den plats där Noaks ark gick på grund efter syndafloden.[4] Jezidierna har historiskt använt bergen som tillflyktsplats under konfliktperioder. Gertrude Bell skrev på 1920-talet: "Tills nyligen har jezidierna varit oavlåtligt i strid med araber och alla andra."[5]