I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Simon Vouet, utforska dess ursprung, dess relevans idag och dess möjliga effekter i framtiden. Sedan starten har Simon Vouet väckt intresse och nyfikenhet hos människor i alla åldrar och yrken, och blivit ett återkommande ämne i samtal, debatter och akademiska studier. Under hela detta skrivande kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Simon Vouet, analysera dess implikationer i olika sammanhang och erbjuda en kritisk titt på dess inflytande på det samtida samhället. Genom ett heltäckande tillvägagångssätt kommer vi att försöka ge våra läsare en mer fullständig förståelse av Simon Vouet och dess implikationer i dagens värld.
Simon Vouet | |
![]() | |
Född | 9 januari 1590[1][2][3] eller 8 januari 1590[4] Paris[5] |
---|---|
Död | 30 juni 1649[6][1][2] Paris[5] |
Medborgare i | Frankrike[7][8] |
Sysselsättning | Målare[9][10][11], ritare[12], tecknare[10], bildkonstnär[13] |
Befattning | |
Premier peintre du Roi (1627–1649) | |
Maka | Virginia Vezzi (g. 1626–) |
Redigera Wikidata |
Simon Vouet, född 9 januari 1590 i Paris, Frankrike, död 30 juni 1649 i Paris, var en fransk målare under barocken.
Vouet bosatte sig i Italien 1613 och bodde i huvudsak i Rom med kortare vistelser i Genua, Venedig och Neapel. Hans stil vittnar om en särpräglad begåvning och ett djupgående studium av de italienska mästarna, i synnerhet Veronese. Vouet fick snart höga beskyddare, däribland påven Urban VIII.
1627 inbjöds Vouet att återvända till Frankrike, där han utnämndes till förste hovmålare, en ställning som hotades endast en gång, 1640-1642, då han drogs in i en rivalitet med Poussin. Vouet undervisade eller samarbetade med nästan alla ur den närmast följande generationen franska målare, varav de mest kända är Charles Le Brun, Eustache Le Sueur och Pierre Mignard.
Vouets porträtt från Ludvig XIII:s hov och de flesta av hans stora utsmyckningar för parisiska hus och lantslott har förstörts. Till de bevarade målningarna hör Den besegrade Tiden (1627), Rikedomen (1630-1635) och Ceres (1634-1635).