Silikat
I dagens värld har Silikat blivit ett ämne av stor relevans inom olika samhällsområden. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen, har Silikat fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Silikat, analysera dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans i det aktuella sammanhanget. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt försöker vi belysa detta fenomen och dess förgreningar i dagens samhälle.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte. Silikat kan också syfta på salter av kiseldioxid (SiO2), en kiselsyra (H4SiO4) eller (inom mineralogi och astronomi) en bergart som främst består av silikatmineral.
Silikater bildas genom att man i kiselsyran byter ut väte mot en eller flera metaller. Bland de naturligt förekommande silikaterna är fältspat, glimmer och hornblände de vanligaste.
Under normala betingelser är kiseldioxid i form av mineralet kvarts, som alltid innehåller en liten mängd kiselsyra, den mest stabila formen av silikater. Kemister betraktar kvarts som olöslig under normala atmosfäriska förhållanden. Under basiska förhållanden förekommer H2SiO42−.
Silikatmineral
I olika silikatmineral bildar tetraedrar enkelkedjor, dubbelkedjor, lager och tredimensionella strukturer. Silikatmineralen klassificeras efter dessa strukturer:
- Olivin (enkla tetraedrar) - nesosilikater
- Epidot (dubbla tetraedrar) - sorosilikater
- Turmalin (ringar av tetraedrar) - cyklosilikater
- Pyroxen (enkla kedjor) - inosilikater
- Amfibol (dubbla kedjor) - inosilikater
- Fältspat (nätverk) - tektosilikater
- Kvarts (nätverk av SiO2)
Se även
|