I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Sigurimi på djupet. Genom historien har Sigurimi spelat en avgörande roll inom olika samhällsområden, från kultur och konst till vetenskap och teknik. Genom en detaljerad analys kommer vi att analysera betydelsen av Sigurimi i det samtida sammanhanget, samt dess inflytande på utvecklingen och utvecklingen av olika aspekter av det dagliga livet. Dessutom kommer vi att undersöka hur Sigurimi har varit föremål för flera tolkningar och tillvägagångssätt över tiden, vilket har bidragit till dess fortsatta relevans idag. Från dess ursprung till dess närvaro idag har Sigurimi lämnat ett outplånligt märke på världen, och den här artikeln försöker undersöka och förstå dess inverkan på djupet.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Styrelsen för Statens Säkerhet Drejtoria e Sigurimit të Shtetit | |
![]() | |
Organisationstyp | Hemlig polis |
---|---|
Inrättad | 30 mars 1943 |
Nedlagd | 1992 |
Efterföljare | Albaniens nationella underrättelsetjänst |
Drejtoria e Sigurimit të Shtetit (på svenska Styrelsen för Statens Säkerhet), mera känd som bara Sigurimi, var Albaniens hemliga polis under den kommunistiska regimens styre.[1] Myndigheten instiftades den 30 mars 1943 av den f.d. kommunistledaren Enver Hoxha och ersattes efter kommunismens slutgiltiga fall 1992 av Albaniens nationella underrättelsetjänst (SHISH). Huvuduppgiften för den hemliga polisen Sigurimi var att slå ned all opposition till den kommunistiska regeringen. Deras arbete var mycket effektivt och det uppskattas att en tredjedel av Albaniens befolkning någon gång kom i kontakt med officerare från Sigurimi.