I dagens värld har Sigma Librae blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Sedan dess uppkomst har Sigma Librae fångat allmänhetens uppmärksamhet och genererat kontinuerlig debatt inom olika områden. Dess inverkan har återspeglas i samhälle, politik, ekonomi och kultur, och har blivit en central fråga på den globala agendan. När Sigma Librae fortsätter att utvecklas och anta nya former, expanderar dess inflytande globalt och genererar oändliga perspektiv och åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika kanterna av Sigma Librae och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Sigma Librae (σ) | |
![]() | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Vågen |
Rektascension | 15t 04m 04,21608s[1] |
Deklination | -25° 16′ 55,0606″[1] |
Skenbar magnitud () | 3,20 - 3,46[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M3 / M4 III[3] |
U–B | +1,94[4] |
B–V | +1,70[4] |
Variabeltyp | SRb[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -4,2[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -71,16[1] mas/år Dek.: -43,34[1] mas/år |
Parallax () | 11,31 ± 0,25[1] |
Avstånd | 288 ± 6 lå (88 ± 2 pc) |
Absolut magnitud () | -1,5[6] |
Detaljer | |
Massa | 2,1[7] M☉ |
Radie | 48,79[8] R☉ |
Luminositet | 10,0[8] L☉ |
Temperatur | 3 600[7] K |
Metallicitet | 0,00[9] dex |
Andra beteckningar | |
20 Librae, CD- 24 11834, FK5 556, HD 133216, HIP 73714, HR 5603, SAO 183139.[10] |
Sigma Librae (σ Librae, förkortat Sigma Lib, σ Lib) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en jättestjärna belägen i den sydvästra delen av stjärnbilden Vågen. Den har en skenbar magnitud på 3,29[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 11,3 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 288 ljusår (88 parsek) från solen, med en felmarginal på 2 procent. Med detta avstånd minskar stjärnans skenbara magnitud med 0,20 ± 0,17 genom skymning orsakad av mellanliggande gas och stoft.[9]
Stjärnan hade ursprungligen Bayerbeteckningen "Gamma Scorpii"[11](γ Sco) och fick inte den nuvarande Bayerbeteckningen, Sigma Librae, förrän på 1800-talet. Det nya namnet fastställdes av kommissionen 3 i Internationella astronomiska unionen den 31 juli 1930.[12]
Den har de latinska namnen Brachium, "arm", och Cornu, "horn", och de ickeunika arabiska namnen Zuben el Genubi, "södra klon", (som den delar med Alfa Librae), Zuben Hakrabi (som den delar med Gamma Librae och Eta Librae (den senare kallades också Zuban Alakrab) och Ankaa (som den delar med Alfa Phoenicis).
Sigma Librae är en röd jättestjärna av spektralklass M3/M4 III.[3] Den har en massa som är 2,1[7] gånger större än solens massa och en uppskattad radie som 48,8[8] gånger större än solens. Den utsänder från dess fotosfär 10,0 gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 3 600 K[7].
Sigma Librae är en halvregelbunden variabel stjärna med en pulseringsperiod på 20 dygn.[6] Den visar små amplitudvariationer i storleksordningen 0,10-0,15 på en tidsskala så kort som 15-20 minuter, med cykler av repetition över intervall på 2,5-3,0 timmar.[13] Denna form av variabilitet visar att stjärnan ligger på den asymptotiska jättegrenen och genererar energi genom kärnfusion av väte och helium utmed koncentriska skal som omger en inert kärna av kol och syre.[14]