Sidnummer
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Sidnummer, som har varit föremål för intresse och studier av olika discipliner över tiden. Sidnummer har utövat ett betydande inflytande på olika aspekter av samhälle, kultur och historia, och satt sin prägel på människors liv och utvecklingen av samhällen. Genom en detaljerad analys kommer de olika dimensionerna och perspektiven kring Sidnummer att utforskas, vilket ger läsaren en heltäckande och berikande vision av detta ämne som är så relevant idag. Genom att sammanställa forskning, vittnesmål och expertutlåtanden är syftet att bidra till kunskapen och förståelsen av Sidnummer, ge läsaren nödvändiga verktyg för att reflektera och bilda sig en egen bedömning i frågan.
Sidnummer, pagina eller sidnumrering benämns det löpande nummer på varje sida i exempelvis en bok som anger sidans ordningsföljd. Normalt sätts sidnumret i något mindre stil längst ner på sidan, i sidfoten.
Normalt ingår inte förord, kolofon, innehållsförteckning i den ordinära sidnumreringen med löpande nummer skrivna med arabiska siffror (siffrorna 0–9). Istället används oftast romerska siffror, även om olika sätt förekommer.
En sida som saknar sidnumrering sägs vara opaginerad.
Historik
Omkring år 1500 f.Kr. skrev indierna siffror på palmblad, dåtidens motsvarighet till papper.[1] Det skedde med en vass pinne och bläck.[1] Sidnummer ristades ofta in på högersidan.[1]
I Europa introducerades det av romarna under första århundradet.[1] Tidigare användes skriftrullar.[1]
Referenser
- ^ ”När fick böcker sidnumrering?”. Världens Historia. 2011. http://varldenshistoria.se/fraga-oss/naer-fick-boecker-sidnumrering. Läst 5 mars 2013.