Shirvanshah

Idag är Shirvanshah ett ämne som får aktualitet inom olika samhällsområden. Dess inverkan har sträckt sig till flera sektorer, vilket har skapat debatt och kontroverser kring dess konsekvenser och konsekvenser. Från den ekonomiska till den sociala sfären har Shirvanshah fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare, som försöker bättre förstå dess inflytande och hitta sätt att hantera dess utmaningar. I den här artikeln kommer vi att på ett omfattande sätt utforska innebörden, omfattningen och konsekvenserna av Shirvanshah, samt möjliga strategier för att hantera dess utmaningar.

Kaucasus, 1311.

Shirvanshah (Persiska: شروانشاه) var titeln för de regerande monarkerna i Shirvan i Azerbajdzjan mellan 861 och 1538.[1] Dynastin bestod först av Yazididierna, även kallad Kasraniderna (eller Khaqaniderna), och den andra regerande grenen av samma dynasti för Darbandi.

Deras regeringstid innebar en självständig statsbildning i nuvarande Azerbajdzjan efter dess tid som provins under först Iran och sedan Abbasidkalifatet sedan Kaukasiska Albaniens fall på 200-talet. Shirvanshah var tidvis vasall till olika närstående riken, men behöll i praktiken sitt självstyre. Det blev vasall till Iran 1500; när dess sista dynast dödades av Iran 1538 blev det en iransk provins (1538-1813) och därefter en rysk provins (1813-1921) innan det blev en sovjetrepublik 1921-1991.

Referenser

  1. ^ Bosworth, C. E. (1996). The New Islamic Dynasties: A Chronological and Genealogical Manual. Columbia University Press. ISBN 0-231-10714-5.