Shilling

I den här artikeln kommer vi att utforska relevansen av Shilling i olika sammanhang och dess inverkan på dagens samhälle. Shilling har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren och genererat debatter och reflektioner kring dess innebörd och implikationer. Genom historien har Shilling spelat en avgörande roll i utvecklingen av samhällen och bildandet av individuella och kollektiva identiteter. Från dess uppkomst till nutid har Shilling varit föremål för studier, beundran, kontroverser och omtolkningar inom så olika områden som vetenskap, teknik, konst, politik och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att undersöka hur Shilling har format vår värld och kommer att fortsätta att göra det i framtiden.

Uppslagsordet ”Schilling” leder hit. För andra betydelser, se Schilling (olika betydelser).
En skotsk shilling från 1933.

Shilling, schilling eller scilling är från början namnet på en gammal tysk myntenhet, introducerad på 800-talet. Därifrån har den spridit sig till en rad länder och introducerades i 1400-talets England under Henrik VII. I äldre svenska myntsystem kallades myntet skilling.

Shilling har använts som valuta i en rad såväl engelskspråkiga som tyskspråkiga länder.

Aktuella valutor

Idag används shilling som myntenhet enbart i fyra afrikanska länder (och ett som saknar internationellt erkännande):

Historiska valutor

I Tyskland användes schillingen i en rad valutor, längst i Nordtyskland, där de sista schillingmynten präglades 1868.

I Storbritannien och Irland, innan decimalreformen 1971, delades ett pund i tjugo shilling.

Tidigare använde en rad samväldesländer shilling som valutaenhet, men dessa har under senare tid övergått till andra valutor.

Den österrikiska schillingen har numera ersatts av euron.

Det finns planer på att återuppliva den östafrikanska shillingen som gemensam valuta för medlemsländerna i Östafrikanska gemenskapen.

Källor

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagord Schilling)