Ämnet Shefqet Vërlaci har varit föremål för intresse och debatt under lång tid. Under årens lopp har den fått allt större betydelse inom olika områden, från politik till vetenskap, genom kultur och samhället i stort. I den här artikeln vill vi utforska de olika aspekterna av Shefqet Vërlaci och dess inverkan på vardagen. Från dess ursprung till dess nuvarande implikationer kommer vi att analysera i detalj hur Shefqet Vërlaci har format vår värld och fortsätter att vara föremål för studier och intresse. Denna omfattande analys kommer att tillåta oss att bättre förstå vikten av Shefqet Vërlaci och dess relevans i den samtida världen.
Shefqet Bej Vërlaci | |
![]() Shefqet Vërlaci
| |
Tid i befattningen 30 mars 1924–27 maj 1924 | |
Företrädare | Ahmet Zogu |
---|---|
Efterträdare | Iliaz Vrioni |
Tid i befattningen 12 april 1939–4 december 1941 | |
Företrädare | Kostaq Kota |
Efterträdare | Mustafa Merlika |
Född | 15 december 1877 Elbasan, Osmanska riket |
Död | 21 juli 1946 Zürich, Schweiz |
Gravplats | Protestantiska kyrkogården[1] |
Politiskt parti | Fascistiska partiet |
Religion | Islam |
Shefqet Bej Vërlaci, född 1877 i Elbasan i Osmanska Albanien, död 31 juli 1946 i Zürich i Schweiz, var en albansk politiker.[2]
Han var Albaniens premiärminister från den 30 mars 1924 till den 27 maj 1924 och senare under den italienska ockupationen från den 12 april 1939 till den 4 december 1941.[2]
|