I dagens värld är Sevede härad ett ämne av intresse som väcker olika åsikter och debatter. Oavsett om det är på en personlig, social eller professionell nivå, har Sevede härad fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Detta fenomen har genererat ett brett utbud av forskning, diskussioner och reflektioner som försöker förstå och analysera de olika aspekterna som utgör det. Från dess ursprung till dess möjliga framtida effekter har Sevede härad utvecklats och förvandlats över tiden, och blivit ett ämne av konstant intresse för det moderna samhället. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i komplexiteten hos Sevede härad, utforska dess många aspekter och analysera de olika ståndpunkter som finns i frågan.
Sevede härad | |
Härad | |
Sevede härads tingshus vid Vimmerby torg
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Småland |
Socknar | Djursdala Frödinge Pelarne Rumskulla Södra Vi Vimmerby Vena |
Sevede härads läge i Småland.
|
Sevede härad var ett härad i Kalmar län, beläget i den östra delen av Sevede småland. Det motsvaras idag av Vimmerby kommun och en del av Hultsfreds kommun. Häradets areal var 1 135,55 kvadratkilometer varav 1 053,75 land. 1930 fanns här 15 686 invånare.[1] Tingsplats var Vimmerby.
Häradsnamnet skrevs 1311 in Sigwidhæ. I namnet ingår ett med det dialektala siga besläktat ord som betyder "rinna" eller "sippra" samt en form av vidher, "skog".[2]
Sevede härad omfattade sju socknar:
I Vimmerby kommun
I Hultsfreds kommun
samt:
Vimmerby stad hade egen jurisdiktion (rådhusrätt) till 1948 då staden blev en del av Sevede och Tunaläns domsagas tingslag.
Häradet var beläget i nordöstra Småland och i nordvästra delen av Kalmar län, på gränsen mot Östergötland i norr. Häradsområdet hade sitt centrum i området kring Vimmerby stad (staden ingick inte i häradet) och omfattade även länets högsta trakter. Dessa var huvudsakligen skogbevuxna och bebyggelsen koncentrerad till höjderna. I Rumskulla socken ligger Norra Kvills nationalpark. Häradsområdet genomflyts i en U-formig båge av Stångån i vars dal sjöarna Krön och Juttern bland flera är belägna. Intill dessa låg (1932) Krönbadens kurort samt Södra Vi kurort. Båda var stora badorter.
I sydväst avgränsade häradsområdet delvis av en djup dal med Emåns biflöde Silverån, som flyter till sjön Hulingen vid sydgränsen.
Angränsande härader var Södra Tjusts härad i nordost, Tunaläns härad i öster, Aspelands härad i söder, Södra Vedbo härad i väster samt Ydre härad och Kinda härad i nordväst respektive norr.
1932 uppgick häradets areal till 14 076 hektar åker- och 75 543 hektar skogsmark.
I Södra Vi socken finns den medeltida ruinen Krönsborg.[3] Senare sätesgårdar var Ålhults säteri (Södra Vi socken),[4][5] Fredensborgs herrgård (Vimmerby socken), Vinketomta säteri (Vimmerby socken),[6][7] Storebro bruk (Vimmerby socken),[8][9] Ventzelholms bruk (Rumskulla),[10][11] Rumskulla säteri (Rumskulla),[12] Viggesbo herrgård (Rumskulla),[13][14] Vederhults säteri (Vena)[15][16] Mossebo säteri (Pelarne),[17][18] Rostorps säteri (Pelarne)[19][20] och Herrstorps säteri (Pelarne).[21][22]
Gästgiverier fanns i kyrkbyn i Frödinge socken,[23] Hylta (Rumskulla),[24][25] Skärstad (Södra Vi)[26] och kyrkbyn i Vena socken.[27]
Häradet hörde till Kalmar län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:
|
|