Senare Liang

I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Senare Liang. Vi kommer att utforska dess ursprung, evolution och dess olika tillämpningar idag. Senare Liang har varit ett ämne av intresse under lång tid och har genererat debatter, forskning och upptäckter som har påverkat olika områden i samhället. I den här artikeln kommer vi att analysera hur Senare Liang har påverkat kultur, vetenskap, teknik och människors dagliga liv. Dessutom kommer vi att undersöka aktuella trender relaterade till Senare Liang och hur dessa kan påverka framtiden för vårt samhälle. Från dess inverkan på historien till dess relevans i den samtida världen, fortsätter Senare Liang att vara ett ämne av stort intresse och relevans, vilket gör det avgörande att förstå dess betydelse och den roll den spelar i våra liv.

Senare Liang
后梁 Hòu Liáng (Kinesiska)

907–923


Huvudstad Luoyang (907-912)
Kaifeng (913-923)



Bildades 907
 – bildades ur Tangdynastin
Upphörde 923
 – uppgick i Senare Tang

Senare Liang (kinesiska:后梁, Hòu Liáng) var en kinesisk dynasti år 907 till 923 under tiden för De fem dynastierna och De tio rikena. Senare Liang grundades 907 av Zhu Wen och behärskade delar av den tidigare Tangdynastins nordliga territorier och söder ut till Huaifloden och Hebei söder ut till Yangtzefloden. Större delen av Hebei, Shanxi och Shaanxi var dock utanför rikets kontroll.

Zhu Wen gjorde sig under slutet av Tangdynastin (618–907) till fältherre över norra Henan varifrån han tog kontroll över Luoyang och Chang'an. År 904 lät Zhu Wen lät mörda Tangdynastins kejsare Zhaozong och placerade kejsarens tolvåriga son på tronen. År 907 avsatte och mördade Zhu Wen barnkejsaren (Tang Ai) och utropade sig själv till kejsare över Senare Liang. Senare Liang blev den första av fem kortlivade dynastier i norra Kina under perioden De fem dynastierna och De tio rikena (907-979). Inledningsvis styrdes Senare Liang från Luoyang fram till 913 då huvudstaden flyttades till Kaifeng. År 923 erövrades riket av Li Cunxu som grundade Senare Tang.

Referenser

Noter

Tryckta källor