I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Seicher på det samtida samhället. Sedan dess uppkomst har Seicher spelat en grundläggande roll i olika sfärer av det dagliga livet, från politik till populärkultur. Under åren har Seicher väckt debatt och kontroverser, samt hyllats och vördats av miljontals människor runt om i världen. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka hur Seicher har format hur vi uppfattar världen och påverkat våra beslut och beteenden. Dessutom kommer vi att utforska framtiden för Seicher och hur dess utveckling kan fortsätta att påverka våra liv i många år framöver.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Seicher är ett svängningsfenomen med en stående våg som uppstår i en tank eller i en långsmal sjö eller havsvik.
Fenomenet är lätt att åstadkomma i till exempel en badbalja genom att lyfta upp ena änden och sedan släppa ner det. Vattnet rör sig då fram och tillbaka i baljan så att ytan höjs i ena ändan samtidigt som den sänks i den andra. I mitten är vattennivån oförändrad.
Seicher förekommer även i naturen, företrädesvis i långsmala sjöar och havsvikar. Vanligen uppstår det av att vinden lägger sig efter att under en längre tid blåst i samma riktning. Medan vinden blåste pressades vattnet upp i ena änden, s.k. vindstuvning/uppstuvning. När vinden lägger sig strömmar vattnet tillbaka, och systemet hamnar i svängning. Den skvalpande rörelsen kan också uppstå genom en skillnad i lufttryck mellan båda sidor. I mitten av sjön (i noden) håller sig vattennivån konstant, men här är strömhastigheten störst. I ändarna (i antinoderna) är vattenståndsförändringarna störst, men strömningen, den horisontella rörelsen, minst. En seicher kan även uppvisa flera noder.
Den första att studera fenomenet var den schweiziske hydrologen François-Alphonse Forel som 1890 observerade hur vattennivån omväxlande höjde sig och sänkte sig i Genèvesjöns ändar. Ordet "seicher" kommer från franskans schweiziska dialekt och betyder "att gunga fram och tillbaka". Ordet har använts en längre tid i regionen för att beskriva svängningarna i alpsjöar. I Sverige finns fenomenet exempelvis i Vättern och i Östersjön i systemet egentliga Östersjön-Finska viken.
Den naturliga perioden för seicher beskrivs av formeln:
där L är sjöns längd, d medeldjupet och g tyngdaccelerationen (cirka 9,82 m/s2).
|