I följande artikel kommer vi att fördjupa oss i ämnet Secession (politik), ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren. Secession (politik) har skapat stort intresse på grund av sin betydelse inom olika områden i livet, vare sig det är i arbetslivet, i den personliga sfären eller i det sociala sammanhanget. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i en detaljerad analys av Secession (politik), i syfte att förstå dess inverkan, dess implikationer och de möjliga lösningar och fördelar den kan ge. Genom den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och relevanta studier som hjälper oss att fördjupa oss i innebörden och relevansen av Secession (politik) idag.
Secession |
---|
Joe Biden och Hashim Thaçi med Kosovos självständighetsförklaring.
|
Secession betyder utbrytning ur en stat. Den utförs av separatister som anser att en delning av en befintlig stat gynnar invånarnas intressen. Motsatsen till secession är en sammanslagning av stater, vilket kan ske i form av union eller genom att en stat övertar en annan stats territorium (antingen med vapenmakt eller efter avtal – se även annexion).
Ordet secession används i svenska språket mer specifikt om Sydstaternas avhopp från USA 1860–61.[1] I mer vidare betydelse är det en internationell term som på svenska ofta ersätts med vardagliga ord som "utbrytning" eller omskrivningar som "bryta sig loss" och "utbrytare".[1]
Historien innehåller många exempel både på lyckade utbrytningar och misslyckade utbrytningsförsök. Många av dagens självständiga stater har fötts genom självständighetsförklaringar och secessioner av delar av en stats territorium. Samtidigt har otaliga utbrytningsförsök stoppats på ett tidigt stadium, genom att staten återtagit kontrollen över hela sitt territorium genom militär eller polisiär makt.
Utbrytningar kan även ske inom organisationer. Exempelvis bildas ofta nya politiska partier genom utbrytningar (secessioner) från existerande partier.
Secession finns som ord i liknande stavningar på många europeiska språk, inklusive tyskans Sezession, franska sécession och italienska secessione. Alla har sitt ursprung i latinets secessio, vilket är ett verbalsubstantiv bildat på verbet secedere med betydelsen 'gå avsides', 'dra sig undan'.[1] Förledet, med betydelsen 'skilja', finns även i separera (där efterledet -parera betyder 'bereda').[2]
|