I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Sebastian (helgon) på djupet, dess inverkan på dagens samhälle och dess relevans inom olika områden. Genom historien har Sebastian (helgon) varit ett ämne av stort intresse och forskning, med flera perspektiv och förhållningssätt som har bidragit till att förstå och utveckla nya idéer. Från dess inflytande på ekonomin, kulturen och politiken, till dess påverkan på människors dagliga liv, har Sebastian (helgon) visat sig vara en mångdimensionell fråga som förtjänar att analyseras och diskuteras. Genom en uttömmande analys kommer denna artikel att försöka ge en tydlig och heltäckande bild av Sebastian (helgon), vilket ger läsarna en djupare och mer meningsfull förståelse av dess betydelse idag.
Sankt Sebastian | |
![]() | |
Martyr | |
---|---|
Född | omkring 256 Narbonne, Gallien |
Död | 20 januari 288 Rom |
Vördas inom | Romersk-katolska kyrkan Ortodoxa kyrkan Orientaliskt ortodoxa kyrkor |
Helgedom | Basilikan San Sebastiano fuori le Mura i Rom |
Helgondag | 20 januari |
Attribut | Framställs ofta bunden och genomborrad av pilar |
Skyddshelgon för | Castel Gandolfo; Rom; soldater; pestoffer |
Sebastian, född omkring 256 i Narbonne, Gallien, död 20 januari 288 i Rom, var en kristen soldat i kejsar Diocletianus armé som led martyrdöden. Han vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan med festdag den 20 januari. Sebastians reliker vördas i basilikan San Sebastiano fuori le Mura i södra Rom.
I Legenda Aurea (sammanställd på 1200-talet) berättas om Sebastians död. Kejsaren dömde helgonet till att bindas mitt på ett öppet fält och av soldaterna beskjutas med pilar. Motivet förekommer ofta i konsten.
Enligt en legend skall Sebastian ha överlevt beskjutningen med pilar och därefter vårdats av Irene, änka efter martyren Castulus. När Sebastian hade återhämtat sig, skall han ha konfronterat kejsar Diocletianus för dennes grymhet mot de kristna. Kejsaren lät då stena Sebastian. Han begravdes i Calixtus katakomber vid Via Appia.[1]
De tidigaste framställningarna av den helige Sebastian återfinns i basilikan Sant'Apollinare Nuovo i Ravenna samt i San Pietro in Vincoli och San Saba i Rom.
Under medeltiden då digerdöden gick över Europa kom Sebastian att bli ett skyddshelgon mot sjukdomen. Som sådant avbildas han genomstungen av pilar iklädd ett ländkläde, bunden mot ett träd i en lidande pose. Under 1700-talet kom sådana bilder och figuriner att samlas inom homoerotiska kretsar och Sankt Sebastian upptogs av dem som ett skyddshelgon. Som sådant ska Sebastian också ha aktualiserats under slutet av 1900-talet bland homosexuella i och med HIV och AIDS.[2][3]