I dagens värld är Scribus ett ämne som fortsätter att skapa intresse och debatt inom olika områden. Oavsett om det är på en personlig, professionell eller akademisk nivå, har Scribus fångat många människors uppmärksamhet. Från sitt ursprung till nutid har Scribus spelat en viktig roll i samhället och påverkat olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska effekten av Scribus och dess relevans idag, och undersöka olika perspektiv och synpunkter i syfte att bättre förstå dess betydelse och möjliga konsekvenser för framtiden.
Scribus | |
![]() | |
![]() Scribus 1.2 under Linux | |
Utvecklare | The Scribus team |
---|---|
Senaste utgåva | 1.6.0 (1 januari 2024) |
Operativsystem | GNU/Linux, FreeBSD, Mac OS, Windows |
Typ | Desktop publishing |
Licens | GPL |
Webbplats | www.scribus.net |
Scribus är ett fritt desktop publishing-program som finns till Linux, Unix Mac OS och Windows. Programmet är jämförbart med Pagemaker, InDesign och Quarkxpress. Scribus kan bl.a. hantera filformaten PDF och SVG.
Programmet är baserat på ramar som läggs i lager. Dessa ramar kan fyllas med text, bilder, färger, linjer och därefter redigeras, flyttas och grupperas. Sidorna kan redigeras var för sig eller fyllas med mallsidor.[1] Dokumenten kan därefter sparas i Scribus eget XML-baserade format .sla, eller exporteras till tryckfärdiga PDF, XPS, JPEG, PNG, SVG eller andra format.
Efter en utvecklingstid på två år[2] släpptes Scribus version 1.0 den 15 juli 2003.[3] Programmet hade då stöd för 17 språk. Den förste programmeraren var Franz Schmid.[4]
Version 1.2 kom mindre än ett år senare. 1.3 i november 2004. Därefter dröjde det till 2010 innan version 1.4 kom ut.[5] Version 1.5 kom i maj 2015.[6] 1.4 (nu 1.4.8) är den stabila serien, och 1.5 (nu 1.5.6) är utvecklarserien, som kommer att leda fram till nästa stabila serie, 1.6.[7] Med version 1.5.3, släppt den 22 maj 2017, fick Scribus stöd för OpenType med avancerad typografi och komplexa skriftsystem.[8][9]
|