Schweiz distrikt
I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera ämnet Schweiz distrikt på djupet. Från dess ursprung till dess relevans idag, genom dess inverkan på olika aspekter av samhället, har Schweiz distrikt blivit ett ämne för intresse och debatt runt om i världen. I de följande raderna kommer vi att undersöka dess utveckling över tid, dess implikationer i olika sammanhang och möjliga framtidsperspektiv. Visst, Schweiz distrikt är ett ämne som är värt vår uppmärksamhet och reflektion, och vi är glada över att dyka in i dess studie i den här artikeln.
Schweiz kantoner beslutar själva sin inre struktur. De flesta större kantoner har distrikt på en eller flera nivåer ovanför kommun-nivån.
Namn
I de fransktalande kantonerna Vaud, Neuchâtel, Jura och Fribourg och Valais heter distrikten genomgående district och i Ticino distretto. I tysktalande kantoner förekommer ett flertal beteckningar: Förutom Bezirk kan distrikten heta Amt, Amtei, Verwaltungskreis, Verwaltungsregion och Wahlkreis. Det är i tyskspråkiga kantoner som flera distriktsnivåer eller parallella indelningar med olika gränser kan förekomma. I Graubünden används sedan 2016 benämningen Region.
Uppgifter
Distriktens uppgifter är växlande:
- Vissa distriktsnivåer har betydelse endast i statistiska sammanhang eller som valkretsar.
- Ofta utgör distrikten en indelning för de decentrala kantonala förvaltningsorganen och domstolarna.
- I enstaka fall har distrikten vidare uppgifter. Exempelvis är kantonen Schwyz distrikt egna juridiska personer och Jura Bernois har ett eget parlament.
Kantoner utan distriktsindelning
De små kantonerna Uri, Obwalden und Nidwalden, Glarus, Zug, Basel-Stadt, Appenzell Ausserrhoden och Genève saknar distriktsindelning.
Schaffhausen avskaffade distrikten 1999, men behöll dem för statistiska ändamål.
Källor
- Distrikt på tyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon. Annemarie Dubler