Schottkydiod
I den här artikeln kommer vi att gå djupare in i Schottkydiod och utforska alla aspekter av detta ämne. Från dess historia och utveckling till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att täcka alla relevanta aspekter och tillhandahålla detaljerad information så att våra läsare till fullo kan förstå Schottkydiod. Vi kommer att analysera hur Schottkydiod har påverkat olika områden, från den vetenskapliga till den kulturella sfären, och vi kommer att undersöka dess relevans i det samtida sammanhanget. Dessutom kommer vi också att utforska de möjliga framtida konsekvenserna av Schottkydiod och hur det kan fortsätta att förändra världen under de kommande åren.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Schottkydioden kan i många fall vara ett bättre alternativ till germaniumdioden då man vill ha ett lågt framspänningsfall. Det är typiskt 0,4 volt för schottkydioder. De är mycket snabba, tack vare avsaknad av minoritetsbärare, vilka annars förekommer i PN-övergångar, och lämpar sig väl i högfrekvenstillämpningar som blandare eller switchar. Ofta använder man fyra matchande dioder i en ring för att åstadkomma en dubbelbalanserad blandare vilken reducerar antalet högre ordningens blandningsprodukter.
Schottkydioden är uppkallad efter den tyske fysikern Walter Schottky.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Schottkydiod.
| |||||||||||||||||||||||||||||||