Schlossfreiheit
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Schlossfreiheit och alla aspekter kring det. Från dess ursprung till dess nuvarande tid, genom dess implikationer inom olika områden, vill vi ge en fullständig och detaljerad vision av detta ämne. Vi kommer att utforska dess inverkan på samhälle, kultur, politik och ekonomi, samt dess relevans på den internationella arenan. Dessutom kommer vi att diskutera hur Schlossfreiheit har utvecklats över tiden och hur det fortsätter att påverka våra liv idag. Den här artikeln syftar till att ge ett heltäckande och berikande perspektiv på Schlossfreiheit, med syftet att generera en djup reflektion över dess betydelse i dagens värld.
 Schlossfreiheit på en karta över Spree-Insel | |
| Betydelse | |
|---|---|
| Monument | Kaiser-Wilhelm-Nationaldenkmal |
| Känt för | Berliner Stadtschloss |
.jpg)
Schlossfreiheit är ett tidigare namn på platsen mellan Berliner Stadtschloss och Kaiser-Wilhelm-Nationaldenkmal, två byggnadsverk som båda revs 1950. Platsen kallas från 1994 Schlossplatz, vilket ursprungligen var namnet på den plats som låg söder om slottet.
Eftersom kurfursten Fredrik Vilhelm I av Brandenburg ville ha mer folkliv i närheten av slottet, lät han från 1672 uppföra en bebyggelse längs Spreekanalen, vilken kallades Schlossfreiheit. Husen blev dyra att bygga, då marken låg på sumpig mark och kurfursten hade därför befriat ägarna från olika skatter och förpliktelser. I husen bodde hovfolk och adliga under så kallad "Burgfreiheit" fram till upprättandet av Königlichen Residenz Berlin 1709.
Kejsaren Vilhelm II tyckte inte om de förhållandevis små hus, som störde utsikten från Berlins stadsslott. De revs från juni 1894 för uppförandet av Kaiser-Wilhelm-Nationaldenkmal till minne av hans farfar Vilhelm I.
Källor
- Denna artikel baseras på artikeln Sloßfreihet på tyskspråkiga Wikipedia.
Externa länkar
| |||||||||||||||||
