Schack av Skylvalla

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Schack av Skylvalla, utforska dess ursprung, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Sedan urminnes tider har Schack av Skylvalla spelat en avgörande roll i människors liv och påverkat allt från kulturella till tekniska aspekter. Under de kommande raderna kommer vi att analysera alla aspekter relaterade till Schack av Skylvalla på djupet, reda ut dess mysterier, avmystifiera missuppfattningar och lyfta fram dess betydelse i den samtida världen. Från dess första omnämnanden i historien till dess närvaro i dagens globaliserade samhälle, har Schack av Skylvalla lämnat en outplånlig prägel på livet för människor i alla åldrar och kulturer, och blivit ett ämne av allmänt intresse.

Schack av Skylvalla
Skölden Kluven, höger fält i rött, vänster fält silver med svarta schackrutor
Alternativt vapen spegelvänt, vänster fält i rött, höger fält silver med svarta schackrutor
Känd sedan1372
UrsprungSödermanland
StamfarPeter Torstensson djäkn
SätesgårdSkylvalla
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1600-talet

Schack av Skylvalla är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn efter sin vapensköld och från godset Skylvalla i Daga härad i Södermanland, beläget i Gåsinge socken, Gnesta kommun på en udde mellan Skylsjön och Trynsjön. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt.

Vapen: Flera varianter; 1. kluven sköld, höger fält i rött, vänster fält silver med svarta schackrutor 2. Kluven sköld, vänster fält i rött, höger fält silver med svarta schackrutor 3. styckad sköld, övre delen röd, nedre delen i silver med svarta schackrutor. [1]

Historia

Ätten är känd sedan 1372, och har utforskats av bland andra Jan Eric Almquist, Jan Raneke och Kaj Janzon.

Äldsta kända stamfadern var väpnaren Peter Torstensson djäkn, väpnare, nämnd 1372–1391. Peter Torstensson var underlagman i Södermanland 1372-1386 och 1383 häradshövding i Daga härad. Han bodde på Hällsta i Daga härad 1378–1386 och från 1386 på Skylvalla i samma härad.

Hans son Johan Petersson nämns 1404–1415 som bosatt på Skylvalla.

Släktträd

Peter Torstensson djäkn

  1. Johan Petersson. Gift med Kristina Torstensdotter
    1. Bengta Johansdotter. Gift l) med Karl Larsson (Björnlår), gift 2) Klaus Slaweka den yngre
    2. Peter Johansson till Sätuna.[2] Gift före 1449 med Margit Jönsdotter.
      1. Gjord Petersson, väpnare.[3] Gift med Margareta Ulfsdotter (Jacob Ulfssons ätt) [4]
        1. Måns Gjordsson
        2. Nils Gjordsson. Gift efter 1526 med Margareta ?Joensdotter.
          1. Bengt Nilsson
            1. Nils Bengtsson
            2. Johan Bengtsson
            3. Arent Bengtsson
            4. Elin Bengtsdotter
            5. Måns Bengtsson
            6. Åke Bengtsson
            7. Brita Bengtsdotter
          2. Erik Nilsson. Gift före 1556 med Filippa Larsdotter (Sparre av Rossvik), dotter till riksrådet och riksmarsken Lars Siggesson (Sparre) och Anna Lindormsdotter (Vinge)[5]
          3. Christoffer Nilsson
          4. Jöran Nilsson
          5. Brita Nilsdofter. Gift med Bengt Räf i Uppland
        3. Anna Gjordsdotter
      2. Knut Petersson till Sätuna. Gift med Lucia Olofsdotter (Måbyätten, vingat svärd).[6] [7]
        1. Erik Knutsson
          1. Per Eriksson
            1. Erik Persson
            2. Margareta Persdotter
        2. Kerstin Knutsdotter. Var gift 1511 med Erik Larsson (Kolhammarsätten)
        3. Anna Knutsdotter. Var 1490 nunna i Skokloster
    3. Torsten Johansson.

Oklarheter kring Ulf Torstensson i Skiringe

Väpnaren Ulf Torstensson i Skiringe (Skänninge i Ärlinghundra härad) är nämnd 1460–1482, och har tidigare identifierats som son till ovan nämnde Torsten Johansson, vilket medeltidsgenealogen Kaj Janzon har tillbakavisat som en felaktig identifiering av Jan Eric Almquist vilken överförts av Jan Raneke till Svenska medeltidsvapen. Enligt Janzon var Ulf Torstenssons far Torsten Nilsson (Skiringeätten) som är nämnd 1396–1411 och förde ett vapen med tre spetsar från sidan, [8] Ulf Torstensson förde också ett vapen med tre spetsar från sidan vilket kan ses i ett gåvodokument skrivet på Skiringe, när han 1481 ger till S:t Andreas altare i Strängnäs domkyrka jord i Dunkers socken.[9]

Källor

Referenser

  1. ^ ”1000 Adelsvåben fra middelalderen”. Arkiverad från originalet den 26 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180226091915/http://www.danbbs.dk/~stst/slaegt_adelsvaaben/0_adelsvaaben.htm. Läst 19 januari 2020. 
  2. ^ SDHK-nr: 26501
  3. ^ SDHK-nr: 45190
  4. ^ J. E. Almquist i Släkt och hävd 1960, s. 9
  5. ^ Sparre av Rossvik på adelsvapen.com
  6. ^ diskussion på Rötters anbytarforum
  7. ^ J. E. Almquist i Släkt och hävd 1960, s. 20
  8. ^ Vapenlikhetsfällan: Vapen- och sigillbruk under svensk medeltid. En introduktion för släkthistoriker, jämte rättelser till Svenska medeltidsvapen Arkiverad 21 mars 2019 hämtat från the Wayback Machine. av Kaj Janzon, Svensk Genealogisk Tidskrift 2015:1
  9. ^ SDHK-nr: 30839