Schabrak
Schabraks tema är ett som har fångat mångas uppmärksamhet genom åren. Oavsett om det är hans inverkan på samhället, hans relevans i populärkulturen eller hans betydelse i historien, har Schabrak satt en betydande prägel på världen. I den här artikeln kommer vi att ytterligare utforska innebörden och inflytandet av Schabrak, såväl som dess relevans idag. Från dess ursprung till dess nuvarande inverkan kommer vi att upptäcka hur Schabrak har format och kommer att fortsätta att forma olika aspekter av våra liv. Oavsett om du är bekant med Schabrak eller en nykomling i dess betydelse, syftar den här artikeln till att ge en heltäckande och insiktsfull titt på ämnet.
Schabrak (från tyska Schabracke; ytterst av turkiska çaprak) är ett sadelunderlägg att läggas under ridhästens sadel.
Schabrak omnämns i utrustningen för det svenska kavalleriet från 1600-talet och framåt och var under stora nordiska kriget placerad precis bakom sadeln eller under, under svanskappan. Schabraket är sedan fastknutet i sadeln med tre skinnremmar. Det ser fyrkantigt ut, men det är utskuret efter sadelns form så att ingen del ligger under sadeln och skaver. Under sadeln ligger sedan ett hästtäcke som är vikt på ett för ändamålet speciellt sätt, så att inte sadeln bryter.
Schabraket var ofta förfärdigat av kläde i olika färgkombinationer beroende av vilket regemente det producerades för, och som avigsida fyrskaftad grå linneväv. Ett ex. var Östgöta kavalleriregemente som ett tag hade ett rött schabrak med gul kant runtom.
Det var oftast prydligt utstyrt och ingick redan från början i husarens utrustning. Sveriges först uppsatta husarregemente (sedermera Kronprinsens husarregemente) hade sålunda ett schabrak av blått kläde med gula kanter; för officerarna var det dessutom försett med en tigerhud, som sedermera ersattes av ett brokigt broderi, så kallad rya; nämnda husarregemente avlade emellertid, liksom Sveriges övriga husarregementen, schabraket på 1890-talet, då flera förändringar och förenklingar i husaruniformen infördes. I de flesta utländska arméer begagnade husarerna fortfarande i början av 1900-talet schabrak till paraduniform.
Numera används schabrak inom ridsporten som sadelunderlägg för att skydda hästen från skav och sår samt skydda sadeln mot hästens svett. Schabraket är fyrkantigt till formen till skillnad från vojlocken som har samma funktion men är formad efter sadeln.
Ett schabrak kan också vara det stora, ofta heraldiskt utsmyckade hästtäcke som hästar som deltar i tornerspel bär.
Källor
- Dräkt och uniform av författare E. Bellander. Norstedts förlag, Stockholm 1973.
- Karolinska uniformer och munderingar åren 1700 till 1721, Anders Larsson, Jengel Förlag, Östersund 2022 ISBN 978-91-88573-43-8
- Stora nordiska kriget 1700−1721 Fanor och uniformer av Lars Eric Höglund - Åke Sallnäs. Acedia press i Karlstad 2000.
- Armémuseum.
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schabrak, 1904–1926.
Noter
- ^ Anders Larsson. Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 s. 111, 116, 118, 126-128, 132-134, 141. Jengel Förlag Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8
