Saturn IB

I dagens värld är Saturn IB ett ämne som ständigt utvecklas och som väcker stort intresse i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på populärkulturen eller dess inflytande på vardagen, har Saturn IB lyckats fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att undersöka i detalj de olika aspekterna relaterade till Saturn IB, från dess ursprung till dess nuvarande dag, och analysera dess betydelse och inverkan på olika aspekter av det moderna livet. Dessutom kommer vi att undersöka vilken roll Saturn IB spelar i dagens samhälle och hur det har påverkat vårt sätt att tänka och agera. Genom en djupgående och omfattande analys kommer vi att kunna bättre förstå vikten av Saturn IB och dess inverkan på världen omkring oss.

Saturn IB
Saturn IB - AS-202.jpg
Fakta
LandUSA USA
Mått
Höjd68,0 m
Diameter6,6 m
Massa589 770 kg
Antal steg2 st
Kapacitet
Nyttolast till LEO15 300 kg
Familj
FamiljSaturn
FöregångareSaturn I
EfterföljareSaturn V
Historik
StatusAvvecklad
UppskjutningsplatserCape Canaveral AFS
Kennedy Space Center
Uppskjutningar9 st
Lyckade9 st
Jungfrufärd26 feb 1966
Sista färd15 juli 1975
NyttolasterApollo-Sojuz-testprojektet
Första steget - S-IB
Motorer8x H-1
Kraft6,7 MN
Bränntid150 sek
BränsleRP-1/Flytande syre
Andra steget - S-IVB
Motorer1x J-2
Kraft890 kN
Bränntid475 sek
BränsleFlytande väte/Flytande syre

Saturn IB var en vidareutveckling av Saturn I och nära släkt med Saturn V. Saturn IB användes för att testa Apolloprogrammets kommando- och servicemodul och månlandare i omloppsbana runt jorden. Den användes även vid alla bemannade flygningar till den amerikanska rymdstationen Skylab och i mötet mellan ett amerikanskt och ett sovjetiskt rymdskepp 1975 i det så kallade Apollo-Sojuz-testprojektet.

S-IB

Första raketsteget bestod av flera sammansatta första steg från redan beprövade raketer. Åtta bränsletankar från PGM-11 Redstone raketens första steg, monterades runt en bränsletank från en PGM-19 Jupiter rakets första steg. I botten på raketsteget satt fyra fasta och fyra styrbara H-1 raketmotorer.

S-IVB

Raketens andra steg var en förlängd version av Saturn I-raketens andra steg. Istället för sex RL-10 raketmotorer, drevs steget av en J-2 raketmotor.

Uppskjutningar

Datum Utförande Nyttolast Notering
26 februari 1966 Lyckad AS-201 Obemannad CSM
5 juli 1966 Lyckad AS-203
25 augusti 1966 Lyckad AS-202 Obemannad CSM
22 januari 1968 Lyckad Apollo 5 Raketen var den samma som skulle ha använts vid uppskjutningen av Apollo 1
11 oktober 1968 Lyckad Apollo 7 Första bemannade flygningen
25 maj 1973 Lyckad Skylab 2
28 juli 1973 Lyckad Skylab 3
16 november 1973 Lyckad Skylab 4
15 juli 1975 Lyckad ASTP