Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Sara Hildéns konstmuseum, en relevant fråga i det aktuella sammanhanget. Sara Hildéns konstmuseum är ett ämne som har väckt intresse hos många, eftersom det har djupgående implikationer inom olika områden. Ur ett historiskt förhållningssätt har Sara Hildéns konstmuseum varit föremål för studier och debatt genom åren, och dess närvaro är fortfarande betydande i det samtida samhället. Den här artikeln försöker ge en heltäckande bild av Sara Hildéns konstmuseum, utforska dess många aspekter och erbjuda ett välgrundat perspektiv på dess betydelse och implikationer idag. Genom kritisk och reflekterande analys är syftet att skapa större förståelse och medvetenhet om Sara Hildéns konstmuseum och på så sätt bidra till att berika debatten och reflektionen kring detta ämne.
Sara Hildéns konstmuseum | |
| |
Information | |
---|---|
Typ av museum | konstmuseum |
Plats | Särkänniemi, Tammerfors, Finland |
Adress | Laiturikatu 13[1] |
Etablerat | 11 februari 1979 |
Besökare per år | 66 101 (2014)[2] |
Museichef | Päivi Loimaala (2014–) |
Webbplats | |
http://www.tampere.fi/sarahilden/en/ |
Sara Hildéns konstmuseum (finska: Sara Hildénin taidemuseo) är ett kommunalt konstmuseum i Särkänniemi-området i Tammerfors stad i Finland. Det invigdes den 11 februari 1979.[3] Museibyggnaden ritades av Pekka Ilveskoski.[3]
Museet inriktar sig på inhemsk och utländsk samtidskonst och stommen i samlingen utgörs av Sara Hildéns privata kollektion, som hon 1962 donerade till en stiftelse. Sara Hildéns stiftelse förvaltar fortsatt samlingen, som i dag omfattar cirka 4 500 föremål.[3] Huvuddelen, 4 000 av dessa, representerar finländska konstnärer.[4] Särskilt välrepresenterad är målaren Erik Enroth med över 500 verk.[5]
Museet hade 2014 drygt 66 000 besökare.[2]