I mänsklighetens historia har Santa Maria dell'Anima spelat en grundläggande roll i samhällets utveckling. Sedan urminnes tider har Santa Maria dell'Anima varit föremål för studier, debatt och beundran, och påverkat individers, samhällens och nationers beslut och handlingar. Med tiden har Santa Maria dell'Anima visat sin förmåga att orsaka betydande förändringar i historiens gång, både politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Santa Maria dell'Anima och dess inverkan i dagens värld, analysera dess relevans inom olika områden och dess ständiga närvaro i människors dagliga liv.
Santa Maria dell'Anima | |
Kyrka | |
Fasaden.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Lazio |
Ort | Rom |
Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
Stift | Roms stift |
Församling | San Salvatore in Lauro |
Plats | Via di Santa Maria dell'Anima 64 (ingång Via della Pace 20) |
Invigd | 25 november 1542 |
Högkoret.
| |
Webbplats: Päpstliches Institut S. Maria dell'Anima | |
Santa Maria dell'Anima är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Maria. Den är belägen vid Via di Santa Maria dell'Anima i närheten av Piazza Navona i Rione Ponte och tillhör församlingen San Salvatore in Lauro. Santa Maria dell'Anima är en av Tysklands nationskyrkor i Rom.[1]
Santa Maria dell'Anima, som invigdes 1542, är en av Tysklands nationskyrkor i Rom. Dess ursprung härstammar från det heliga året 1350, då Jan och Katharina Peters från Dordrecht köpte tre hus och byggde om dessa till ett härbärge för pilgrimer. De gav härbärget namnet "Beatae Mariae Animarum" (ungefär Själarnas Saliga Maria), vilket åsyftar Jungfru Marias roll som förebedjerska och hjälpare åt själarna i skärselden.
Dagens kyrka uppfördes mellan 1499 och 1522 i renässansstil. Kyrkan ritades av Andrea Sansovino och är en hallkyrka. Fasaden är ett verk av Giuliano da Sangallo.
Påve Hadrianus VI är begravd i kyrkan, liksom den siste romersk-katolske ärkebiskopen av Uppsala: Olaus Magnus.
Romersk-katolska kyrkobyggnader i Rione Ponte |
---|