Sanna Tahvanainen

I artikeln vi presenterar idag vill vi ta upp ämnet Sanna Tahvanainen ur ett brett och varierat perspektiv. Sanna Tahvanainen är ett ämne som har skapat stort intresse och debatt genom åren, som täcker olika aspekter och utlöser flera reflektioner. I denna mening föreslår vi att vi analyserar på djupet de olika aspekterna som Sanna Tahvanainen presenterar, såväl som dess implikationer i dagens samhälle. För att göra detta kommer vi att undersöka olika tillvägagångssätt och åsikter från experter i ämnet, för att erbjuda en fullständig och sanningsenlig vision av detta mycket relevanta ämne. Genom en uttömmande analys strävar vi efter att ge våra läsare en bred och uppdaterad vision av Sanna Tahvanainen, i syfte att främja kritisk och berikande reflektion.

Sanna Tahvanainen
Född13 maj 1975[1] (49 år)
Dragsfjärd, Finland
Medborgare iFinland[2]
Utbildad vidÅbo Akademi
SysselsättningFörfattarinna
Utmärkelser
Arvid Mörne-priset (1998)
Redigera Wikidata

Sanna Erika Tahvanainen, född 13 maj 1975 i Dragsfjärd, är en finlandssvensk författare.[3]

Karriär

Tahvanainen växte upp tvåspråkig och skriver på svenska. Hon har en filosofie magisterexamen i litteraturvetenskap och kvinnovetenskap från Åbo Akademi och har även studerat dansk litteratur och kvinnoforskning vid Aarhus universitet.[4][5] Hon debuterade 1994 med diktsamlingen Fostren och publicerade sin första roman, Silverflickan, 2002. För romanen Bär den som en krona erhöll hon 2014 av Svenska litteratursällskapet i Finland ett pris om 10 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond.[6] Hon har även skrivit bilderböcker; Dröm om drakar nominerades till Nordiska rådets pris för barn- och ungdomslitteratur 2016.[7]

Hon har dessutom varit verksam som kulturskribent och kolumnist i bland annat Hufvudstadsbladet.[5] På grund av sin provocerade stil har hon kallats Svenskfinlands Linda Skugge.[8][9]

Bibliografi

Lyrik

  • 1994 – Fostren
  • 1998 – Blunda! Blunda!: prosadikter
  • 2000 – Vita näsdukars vatten: prosalyrisk berättelse
  • 2006 – Jag vill behålla precis allting
  • 2008 – Muskedunder
  • 2010 – Allting är amerikanskt

Prosa

  • 2002 – Silverflickan
  • 2005 – Alltid skogen
  • 2013 – Bär den som en krona
  • 2016 – Den lilla svarta
  • 2019 – Körsbär i snön
  • 2022 – Vad gör fjärilar när det regnar?

Barnböcker

  • 2011 – Silva och teservicen som fick fötter
  • 2015 – Dröm om drakar
  • 2017 – Kurre Snobb och popcornen
  • 2020 – Min svarta hund

Referenser

Källor

Noter

  1. ^ Česko-Slovenská filmová databáze, 2001, ČSFD person-ID: 244481.
  2. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: khwz1fv34h7xrgf, läst: 24 augusti 2018.
  3. ^ Tahvanainen, Sanna i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  4. ^ ”Sanna Tahvanainen”. Möt finlandssvenska författare. Utbildningsstyrelsen. Arkiverad från originalet den 13 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180613161514/http://www11.edu.fi/mot_finlandssvenska_forfattare/kirjailijakortti.php?id=26. Läst 13 juni 2018. 
  5. ^ ”Sanna Tahvanainen”. Schildts & Söderströms. http://litteratur.sets.fi/forfattare/sanna-tahvanainen/. Läst 13 juni 2018. 
  6. ^ ”Utdelade pris och beviljade stipendier 2014”. Svenska litteratursällskapet i Finland. 26 januari 2015. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160826145011/http://www.sls.fi/sv/allmant/utdelade-pris-och-beviljade-stipendier-2014. Läst 13 juni 2018. 
  7. ^ ”Sanna Tahvanainen och Jenny Lucander (ill.)”. Nordiskt samarbete. Nordiska rådet. 6 april 2016. http://www.norden.org/sv/nordiska-raadet/nordiska-raadets-priser/nordisk-raads-boerne-og-ungdomslitteraturpris/tidigare-prisvinnare-och-nominerade/nominerade-2016/sanna-tahvanainen-och-jenny-lucander-ill.. Läst 13 juni 2018. [död länk]
  8. ^ ”Vaktombyte i den finlandssvenska prosan”. Dagens Nyheter. 22 juni 2003. https://www.dn.se/kultur-noje/vaktombyte-i-den-finlandssvenska-prosan/. Läst 13 juni 2018. 
  9. ^ Hertzberg, Fredrik. ”Sanna Tahvanainens poesispråk förgyller och förtrollar”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/sanna-tahvanainens-poesisprak-forgyller-och-fortrollar. Läst 13 juni 2018. 

Externa länkar

Auktoritetsdata