Idag fortsätter Sankt Petri kyrka, Klippan att vara ett ämne av stor relevans och intresse i samhället. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Sankt Petri kyrka, Klippan blivit ett allt vanligare diskussionsämne inom olika områden, från politik till populärkultur. Dess inverkan och omfattning täcker ett brett spektrum av aspekter av det dagliga livet, vilket gör det till ett ämne för ständig studie och reflektion. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Sankt Petri kyrka, Klippan, i syfte att bättre förstå dess inflytande idag och dess projektion i framtiden.
Sankt Petri kyrka | |
Kyrka | |
Sankt Petri kyrka i april 2009.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Skåne län |
Ort | Klippan |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Lunds stift |
Församling | Klippans församling |
Koordinater | 56°7′58.90″N 13°8′31.49″Ö / 56.1330278°N 13.1420806°Ö |
Invigd | 1966 |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003735 |
Webbplats: http://www.sanktpetrikyrka.se | |
Sankt Petri kyrka är en kyrkobyggnad i Stadsparken i Klippan. Den är församlingskyrka i Klippans församling i Lunds stift.
Sankt Petri kyrka är ritad av Sigurd Lewerentz och uppfördes 1962-1966 mot slutet av arkitektens liv. Denne övervakade personligen hela byggprocessen. Kyrkan invigdes den 27 november 1966 av biskop Martin Lindström, som i sitt invigningstal menade att: ”Denna kyrka gör inget försök att likna kyrkor från gångna tider”. Valv, väggar och golv är av hårdbränt mörkt tegel, till stor del från Helsingborgs Ångtegelbruk. En gågata skiljer kyrkan från det vinkelbyggda låga församlingshuset.
I kyrkans låga klockhus hänger fyra klockor, döpta efter apostlarna Petrus, Paulus, Andreas och Tomas och tillverkade av M & E Ohlssons klockgjuteri, Ystad. De har ingjutna dikter av Bo Setterlind.
Den nuvarande orgeln byggdes 1972 av Paul-Gerhard Andersens Orgelbyggeri, Köpenhamn och är en mekanisk orgel.
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
Principal 8' | Rörgedakt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
Blockflöjt 8' | Koppelflöjt 4' | Spetsflöjt 8´ | II/P |
Oktava 4' | Gemshorn 2' | Italiensk flöjt 4' | II/I |
Täckflöjt 4' | Quint 1 1/3' | Fagott 16' | |
Oktava 2' | Cymbel II | ||
Mixtur III | Vox humana 8' | ||
Trumpet 8' | Tremulant | ||
Crescendosvällare |
Mellan 2001 och 2004 dokumenterade den schweiziske arkitekten Raphael Zuber och den svenska arkitekten Helena Brobäck byggnaden i detalj.[1]
|