Idag är Sankt Johannes kyrka, Tartu ett ämne som har blivit aktuellt i samhället och väcker intresset hos människor i alla åldrar och bakgrunder. Med tiden har Sankt Johannes kyrka, Tartu blivit en konvergenspunkt för diskussioner, debatter och reflektioner i olika sammanhang, oavsett om det är i den akademiska, arbets- eller personliga sfären. Dess inverkan har nått en punkt där det är absolut nödvändigt att fördjupa sig i Sankt Johannes kyrka, Tartu, dess implikationer och dess inflytande på våra liv. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Sankt Johannes kyrka, Tartu, i syfte att bättre förstå dess omfattning och de möjliga implikationer det har i vårt nuvarande samhälle.
Sankt Johannes kyrka Jaani kirik | |
Kyrka | |
Sankt Johannes kyrka
| |
Land | Estland |
---|---|
Ort | Tartu, Estland |
Trossamfund | Estniska evangelisk-lutherska kyrkan |
Invigd | 1300-talet |
Webbplats: Officiell hemsida | |
Sankt Johannes kyrka (estniska: Jaani kirik) är en kyrkobyggnad i Tartu i Estland.
De äldsta delarna av Sankt Johannes kyrka är från 1300-talet, och kyrkan var ursprungligen en katolsk kyrka. Det fanns en tidigare kyrkobyggnad på samma plats åtminstone från första hälften av 1200-talet. Arkeologiska undersökningar har indikerat att det skulle kunna ha funnits en träkyrka på platsen redan på 1100-talet, vilket i så fall var från den allra tidigaste kristna tiden i landet. Den röda tegelbyggnaden har genomgått ett stort antal betydande förändringar under åren, till exempel efter Stora nordiska kriget och efter Slaget om Tartu. Dess barockkapell tillkom 1746 och 1769. Kyrkan tillhör Estniska evangelisk-lutherska kyrkan.
Den stora stadsbranden i Tartu 1775 började nära kyrkan, men både kyrkan och det närbelägna Uppsala maja klarade sig från branden.
På utsidan av kyrkan finns figuriner av terracotta. Från början fanns mer än ett tusen handgjorda och individuella statyetter, av vilka omkring 200 är bevarade.
|
|