Samuel Aba av Ungern
I dagens värld har Samuel Aba av Ungern fångat uppmärksamheten från miljontals människor runt om i världen. Detta fenomen har blivit aktuellt inom olika områden, från populärkultur till politik och teknik. Med en betydande inverkan på samhället har Samuel Aba av Ungern varit föremål för många studier och forskning som försöker förstå dess implikationer och konsekvenser. Sedan dess uppkomst har Samuel Aba av Ungern väckt stort intresse och debatt bland experter och allmänhet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska ursprunget, utvecklingen och återverkningarna av Samuel Aba av Ungern, och analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet.
Samuel Aba (född cirka 990, död 5 juli 1044 i Füzesabony), var en ungersk Kung vid tiden för Ungerns grundande. Han var brorson till Stefan I och ungersk kung mellan 1041 och 1044.
Stefan I efterträddes på tronen av en annan brorson, Peter Orseolo. Peter Orseolo, som fick kunganamnet Peter I, avsattes från tronen år 1041 efter ett uppror. Orsaken till upproret var att Peter I försökte stärka sin egen kungamakt samt att han för detta sökte italienska och tyska bundsförvanter.
När Peter I avsatts gjorde Samuel Aba anspråk på tronen. Han valdes också till kung. Andra regenter välkomnade dock inte Samuels regering. Dessutom hade Peter I flytt till den tysk-romerska kejsaren, Henrik III för att erhålla hjälp, och i förbund med den tjeckiske prinsen Bretislav I anfölls Ungern 1042. Samuel blev tvungen att överlämna territorier över Leitha till Henrik.
1044 bröt kriget ut en gång till och Samuel förlorade slaget vid Ménfő den 5 juli. Hans förföljare tillfångatog honom vid Füzesabony och dödade honom.
Därefter blev Peter vasall till Henrik III, som gav Peter en vasallkrona. Den ungerska heliga kronan, som Stefan I fått från påven Sylvester II skickades tillbaka till Rom.
Samuel Aba begravdes i klostret i Abasár, vilket han tidigare hade grundat.
Familjen Abas namn bevaras i geografiska namn, till exempel i Borsod-Abaúj- Zemplén (ungerskt län) och Abasár (stad i Ungern).
Referenser
- Europeiska regenter - Maecenas, 1999 - ISBN 963-645-053-6