Samojediska språk
I dagens värld har Samojediska språk blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor och sektorer. Med teknikens framsteg och sociala förändringar har Samojediska språk tagit en central roll i våra liv och påverkat allt från hur vi kommunicerar till hur vi hanterar den moderna världens utmaningar. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Samojediska språk och dess inflytande på olika aspekter av samhället, och analysera dess relevans i den personliga, professionella och sociala sfären. Dessutom kommer vi att undersöka hur Samojediska språk har utvecklats över tid och vilka framtidsutsikter som ligger framför oss.
| Underklass till | • mänskligt språk • uraliska språk | |
|---|---|---|
| Studeras inom | samojedologi | |
| Har del(ar) | nentsiska, entsiska, nganasaniska, selkupiska, kamassiska, matoriska | |
Samojediska språk är i likhet med de finsk-ugriska språken en undergrupp till den uraliska språkfamiljen. Språken är utbredda i mellersta Sibirien, längs Jenisej och Ob, samt (nenetsiska) på tundran från Tajmyrhalvön till Kaninhalvön, enstaka nenetser även på Kolahalvön och förr på Novaja Zemlja.
- Nordsamojediska språk
- (tundra)nenetsiska
- skogsnenetsiska
- entsiska
- nganasaniska
- matoriska (i Sajanska bergen, utdött på 1800-talet)
- Sydsamojediska språk
- sölkupska
- kamassiska (utdött sedan 1989)
Sammanlagt beräknas de samojediska språken ha ungefär 30 000 talare.